Vi är många som efterlyst en samlad läkemedelslista – en lista, tillgänglig för både patient och vårdgivare, som visar patientens alla aktuella läkemedel, oavsett hur och var de ordinerats. Det har funnits flera ansatser genom åren, med fina akronymer som PALL, PLI och NOD, men ingen har nått i mål. Nu lägger Socialdepartementet i en remiss (Ds 2016:44) fram ett nytt förslag till lag om nationell läkemedelslista; ett digert arbete på över 300 sidor. Syftet anges vara både att öka patientsäkerheten och att effektivisera arbetsmoment vid förskrivning. Det låter som ljuv musik.
Äntligen, tänker jag, får vi en samlad läkemedelslista direkt i journalsystemet, där jag som behandlande läkare noterar min ordination utifrån läkemedelssubstans, dos och behandlingstid utan att behöva krångla med varunamn, förpackningsstorlekar och iterationer. Ingen mer dubbeldokumentation, inga överföringsfel mellan vårdgivare, inga oklarheter.
Tyvärr tror jag inte att vi når fram till mållinjen denna gång heller. Även om ansatsen är god kvarstår många snubbeltrådar. Man talar om ett nytt register i tillägg till de vi redan har. Det kan införas först när alla vårdgivare i landet har förberett sina journalsystem. Det är inte självklart att det nya registret kommer att tillåta makulering av recept från andra förskrivare.
Vad är den tänkta nyttan av en bättre överblick om den kollega som går igenom läkemedelslistan ändå inte enkelt kan ändra inaktuella ordinationer? Tänk att det ska vara så svårt!
