Som Läkartidningen tidigare skrivit var båda lagförslagen ute på remiss under hösten 2016.
Det ena förslaget handlar om driftsformer för universitetssjukhus och syftar till att landstingen inte ska kunna lägga över uppgiften att driva sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan. Det ska därmed förhindra privatisering av hela eller delar av universitetssjukvården.
En punkt i förslaget som mött stor kritik från remissinstanserna gäller de retroaktiva regler som innebär att landstingen inte får överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid en sjukvårdsenhet som vid något tillfälle efter den 1 juli 2007 organisatoriskt har tillhört ett universitetssjukhus till någon annan.
Flera remissinstanser har påpekat att det som en gång var högspecialiserad vård i dag kan vara rutinmässig vård som överförts till exempelvis ett länssjukhus. Med lagförslaget skulle sådana verksamheter eventuellt behöva återföras till universitetssjukhusen.
På den punkten backar nu regeringen, och därmed stryks förslaget om retroaktiva regler.
Det andra lagförslaget som lämnas över till lagrådet syftar till att motverka att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar ska gå före i kön hos privata vårdgivare vars verksamhet delvis är offentligt finansierad.
Regeringen vill därför förtydliga att prioriteringsprinciperna inte får åsidosättas, och att det ska finnas villkor om detta när ett landsting överlåter åt någon annan att utföra uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen.
De båda lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 respektive 2 augusti 2017.
Läs också:
SLF: Privata sjukvårdsförsäkringar måste analyseras bättre
Flera kritiska till förslaget om driftsformer för universitetssjukhus
