Världen är på många sätt annorlunda i dag än för bara några år sedan. Antalet källor på internet ökar, flödet blir allt snabbare och det är svårt att skilja på vad som är väl grundat och vad som är hårt vinklat eller helt påhittat. Dessa fenomen har fått stor inverkan på vad som händer inom politiken – en del talar om »post-truth politics«.
Men även vetenskapen påverkas. I vissa länder avfärdar makthavare forskning med resultat som inte passar agendan. Ofta sker detta först inom klimat-, energi- och miljöområdena. Inte sällan följer sedan olika politiserade hälsofrågor såsom vaccinationer och kvinnors hälsa.
Nio av tio svenskar har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet [Vetenskap & allmänhet. VA-rapport 2016:4]. Denna förtroendesiffra är oerhört hög men inte alls given över tid. Fortsatt tillit vinns endast om forskarvärlden visar att den kunskap som produceras vilar på stark metodik och sanna data.
Förtroendet för medicinsk forskning påverkades negativt av Macchiariniaffären [ibid]. Jag anser därför att ärenden om vetenskaplig oredlighet måste hanteras mer professionellt – helst i en självständig myndighet, såsom föreslagits. Eftersom lejonparten av kliniska och basvetenskapliga studieresultat inte kan reproduceras [Kaiser J. Science. 18 jan 2017] krävs att tidskrifter och universitet ställer betydligt högre krav, bland annat på inbyggda kontroller, och stärker granskningsprocessen vid publikation. Vi behöver mer solida vetenskapliga studier. Hellre färre och bra än fler och dåliga.
