Vi håller med Irma Rymo: Ingen ska behöva uppleva det som hände dig.
Den psykiatriska vården ska vara säker för både patienter och personal. Sjukvården måste kunna förhindra att patienter skadar sig själva och andra. Socialstyrelsens föreskrifter kräver att sjukvården har rutiner för att uppmärksamma och förhindra att patienter till exempel för med sig farliga föremål.
Vården får fråga patienter och besökare om de själva vill visa upp innehållet i till exempel väskor och kläder, och man kan erbjuda patienter och besökare låsbara skåp att förvara sina tillhörigheter i. I vissa fall kan man ställa krav eller ingripa med tvång för att hindra någon från att skada sig själv eller någon annan.
Men vi får allt fler signaler om att det inte räcker.
Det stämmer att Socialstyrelsens tillsyn tidigare har riktat kritik mot kliniker där man använt sig av larmbåge. Denna tillsyn utförs i dag av nybildade Inspektionen för vård och omsorg. I lagen jämställs larmbågar med kroppsvisitation, och vi har ett grundlagsskydd mot kroppsvisitationer i Sverige, vilket gör att man i många fall inte kan kräva att den som söker psykiatrisk vård först måste passera en larmbåge. Larmbågar blir inte lagliga bara för att de kan vara lämpliga.
Lagen utgör grunden för vårt arbete, men Socialstyrelsen kan inte ändra lagen. Vi har däremot uppmärksammat Socialdepartementet på att vården behöver regler som gör att man kan upprätthålla säkerheten, och frågan bereds nu inom regeringskansliet.
Larmbågar kan vara ett bra hjälpmedel för att upprätthålla säkerheten för patienter, personal och besökare i vården. Då behövs tydliga regler för hur de ska användas. Det behövs också rätt bemanning, och personalen måste ha kompetens i säkerhetsfrågor. I det fall som Irma Rymo beskriver var hon inte ensam med patienten, och det kan ha varit av stor betydelse.
Landstinget har som arbetsgivare ett ansvar för arbetsmiljö och säkerhet. Tydligare regler är inte det enda som behövs för att utveckla säkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården, men det är ett viktigt steg.