Göran Fälthammar och Charlotte Barouma har bägge över trettio års erfarenhet som distriktsläkare. 2015 fick de i uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören Ann Söderström att ta fram en långsiktig målbild för den primärvården, som en del i det stora omställningsarbetet av hälso-och sjukvården i Västra Götaland. De två allmänläkarna skrev först ned sina egna idéer, skickade därefter ut en webbenkät till regionens vårdcentraler och intervjuade nyckelpersoner.

Det resulterade i en målbild för hur primärvården bör fungera och 43 förslag för att komma dit (se faktaruta). Några är specifika för Västra Götalandsregionen, andra skulle gå att införa nationellt. En del går att införa direkt medan andra kräver ett längre perspektiv.

Mycket i rapporten är gemensamt med idéerna som Göran Stiernstedt har lagt fram i utredningen »Effektiv vård«.

– Vi kom faktiskt med våra idéer före honom. Men det var champagne och hallelulja-moment när hans utredning kom! Den är otroligt gediget gjord och klok, säger Charlotte Barouma.

Precis som Göran Stiernstedt anser de att primärvården måste vara basen. En annan likhet är att de identifierar de sjuka äldre som en särskilt viktig grupp.

I rapporten ger de ett mått på hur stor en vårdcentral bör vara för att vara effektiv, och slår ett slag för mottagningar som ägs av dem som arbetar på dem.

– 6 000–9 000 listade patienter är den optimala storleken. Vi skickade även ut en enkät och den visade att många som låg där var nöjda med antalet listade, berättar Charlotta Barouma.

Göran Fälthammar och Charlotte Barouma har identifierat två huvudsakliga hinder som påverkar primärvården: allmänläkarbristen och revirstrider mellan primärvård, sjukhus och kommuner.

– Sjukhuset behöver spara och så säger man att de här 14 uppgifterna kan primärvården göra, säger Göran Fälthammar och ger byte av prolapsringar som ett konkret exempel.

Tidigare bytte en undersköterska, sjuksköterska eller barnmorska på sjukhusets gynekologiska klinik ringen på kvinnor med framfall. Nu har uppgiften lagts på distriktsläkare i stället.

– Det är ingen vansinnigt avancerad uppgift, men det kostar mer och blir sämre för patienten eftersom vi gör det så sällan att vi inte blir lika duktiga på det.

Enkätundersökningen visar att det finns misstro inom primärvården mot att »de andra« verkligen gör det de ska. Man anser också att reglerna kring vem som ska göra vad och vem som ska betala för vad, är oklara. För att minska gränsstriderna föreslår Charlotte Barouma och Göran Fälthammar dels mindre ändringar som att undanta dyra läkemedel och avancerade medicinska undersökningar från kostnadsansvaret, dels att ett regionalt rättsskipande råd inrättas med »mandat att peka med hela handen«.

Hälso- och sjukvårdsdirektören Ann Söderström håller med om det behövs bättre samverkan mellan primärvård, sjukhus och kommuner. Hon tror dock inte att ett rättsskipande råd är rätt väg att gå, utan snarare att det behövs en förändring av arbetssätt och kultur.

– Jag tror att vi måste sätta oss i team, glömma revirstriderna och fundera över vad som är bäst för patienten. Man kan aldrig skapa en millimeterrättvisa. Vi borde kunna ha en tillit till varandra och våga gå över varandras gränser om det är bäst för patienten.

För att nå dit tror hon att professionerna behöver viss handlingsfrihet.

Hon beskriver Göran Fälthammars och Charlotte Baroumas rapport som en viktig pusselbit i regionens omställningsarbete, men är besviken på en sak.

– Digitaliseringens möjligheter är ganska nedtonat. Det verkar nästan finnas ett motstånd i primärvården. Rapporten andas lite »inte just nu«, men det är just nu vi måste göra detta, säger Ann Söderström.


Läs mer:

Västra Götalandsregionen vill ställa om sjukvården

Några av de 43 förslagen 

  • Målet är att primärvården ska bli basen i sjukvården på riktigt. Primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten ska öka till 25 procent under fem år. 
  • Primärvården ska alltid vara nåbar 24/7, förstärkt med »1177-live«, som innebär att en allmänmedicinskt kunnig sjuksköterska jobbar på sjukhusens akutmottagningar sena kvällar, nätter och helger när primärvårdsjourerna är stängda.
  • Ett rättsskipande råd bör inrättas med mandat att peka med hela handen när det gäller gränsstrider mellan primärvård och specialistvård.
  • Förändra kostnadsansvaret för att minska »Svarte Petter-striderna«. Främst när det gäller dyra medicinska provtagningar och nya dyra läkemedel.
  • Kraftsamla kring att öka antalet allmänläkare. Det handlar om att få in fler nya läkare, utbilda fler och att få dem som redan är anställda att stanna kvar. Ett förslag är att »abonnera« platser för ST-läkarnas sidotjänstgöring i samråd med studierektorerna. 
  • På varje vårdcentral ska det finnas en läkare i ledningsgruppen, helst som verksamhetschef. För att få läkare intresserade av chefskap, måste chefsposten gå att kombinera med kliniskt arbete.
  • Styr mot mindre vårdcentraler där ägarna arbetar i kärnverksamheten. 
  • Testa att låta arbetsterapeuter ta hand om patienter med vissa långvariga sjukskrivningar.
  • Inför en ny vårdgaranti för patienter som fått remiss från vårdcentralen som garanterar att de får komma till läkare inom rätt specialitet i rätt tid. Patentens behov ska styra, inte mottagarens interna processer.
  • Tillåt vårdcentralerna att stänga några dagar per år för intern verksamhetsutveckling.
  • Inför en ny vårdnivå: mobil närvård för att ge bättre vård och samverkan runt multisjuka äldre och funktionshindrade. Den ska ligga mellan specialistvården och primärvården och bedrivs i nära samverkan med kommunen.
  • Alla vårdcentraler ska ha en äldresköterska som ska vara fast vårdkontakt och samordnare för äldre kroniker från år 2020.
  • Se till att landstinget och kommunerna får tillgång till varandras journalanteckningar.

Källa: Rapporten »Målbild Framtidens vårdcentral« av Charlotte Barouma och Göran Fälthammar.