Vi uppskattar kommentaren från Karl Grunewald. Han påtalar – precis som vi också gör i vår artikel – att LSS enligt personkrets 3 inte innefattar krav på specifik diagnos, utan kräver stora och varaktiga funktionshinder som underlag för insatser.
Problemet är dock, i den verklighet vi möter, att personkrets 3 mycket sällan tillämpas för barn och ungdomar med svår ADHD eller andra kognitiva problem, trots att dessa medför påtaglig funktionsnedsättning. Få föräldrar har kraft att överklaga till förvaltningsrätten.
Så till exempel får barn med fetalt alkoholsyndrom (FAS ), som ofta är i stort behov av LSS-insatser och habilitering, inte självklart tillgång till dessa, eftersom de inte nödvändigtvis har en utvecklingsstörning per definition.
Det skulle vara till stor hjälp om ansvariga, som socialminister Göran Hägglund med flera, kunde uppmärksamma kommunernas LSS-ansvariga och landstingens/regionernas habiliteringsansvariga på problemet. Vi har svårt att få gehör!
