– Det är anmärkningsvärt att man fattar beslut i frågan utan att landstinget har gjort någon konsekvensanalys av vad det innebär för forskning och utbildning, säger Annika Östman Wernerson, dekanus för utbildning på Karolinska institutet, KI.
Som Läkartidningen tidigare berättat kommer Nya Karolinska i Solna, NKS, att få en så kallad intensivakut. Patienterna som hamnar där kommer att vara de svårast sjuka och antalet patienter kommer att bli betydligt färre än i dag.
Häromveckan kom också det tjänstemannautlåtande som ligger till grund för politikernas beslut. I det finns ingen analys av vad det innebär för KI att den nya akutmottagningen kommer att vara högspecialiserad och ha betydligt färre patienter, trots att det kan få stora konsekvenser för läkarutbildningen.
– Vi måste snabbt titta på hur det påverkar programmen – vilka lärandemål kommer man inte att kunna uppfylla och i vilka delar brister det. Det blir svårt att genomföra den kliniska delen av läkarprogrammet på Karolinska i Solna om man inte vidtar särskilda åtgärder, säger Annika Östman Wernerson, och tillägger:
– Vi kommer heller inte att kunna ha de viktiga interprofessionella kliniska undervisningsmottagningarna på NKS, vilket kommer att påverka läkar-, sjuksköterske- och fysioterapeutstudenter. Och sådana platser har vi redan en brist på i länet.
Problematiken ligger delvis i att intensivakuten på NKS kommer att ha betydligt färre patienter. Det har tidigare sagts att antalet blir 55 000 färre per år, men nyligen flaggade sjukhusdirektör Melvin Samsom för att det kan bli 65–70 000 färre.
Men störst inverkan har kanske urvalet. Patienterna som kommer till intensivakuten är de svårast sjuka, de som valts för att deras tillstånd matchar NKS profil som högspecialiserat sjukhus.
– Vi behöver en akut med oselekterade patienter där man inte vet diagnosen. Det är sådant studenterna måste träna på – att ställa diagnos och fatta beslut, säger Annika Östman Wernerson.
Och det är kanske inte bara grundutbildningen som påverkas.
– Det finns risk att patientunderlaget blir för snävt och att AT- och ST-läkare behöver komplettera sin utbildning på andra sjukhus, säger Mona Ahmed, vice ordförande i Stockholms avdelning i Sveriges yngre läkares förening.
Hon är intermittent anställd på akuten i Solna och forskar numer på heltid. Tidigare gjorde hon också sin forskar-AT på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
– För oss underläkare är det viktigt att tillämpa och fördjupa vår kunskap, ta anamnes och status. Vi lär oss genom att göra saker själva med bra handledning.
På KI känner man sig något tagna på sängen. Institutet har inte varit delaktigt i landstingets arbete bakom tjänstemannautlåtandet och har inte involverats i beslutsgången, trots att det finns ett gemensamt råd där frågan hade kunnat diskuteras.
– Att KI ska hinna reagera på det här är hopplöst. Det är skamligt att man har valt att planera det här i skymundan, säger Pontus Dannberg som är vice ordförande i Medicinska föreningen, en av KI:s två studentkårer.
Han får medhåll av André Hermansson, ledamot i Läkarförbundet student Stockholm:
– Det som varit väldigt tydligt i den här processen är att det nästan inte har varit någon samverkan alls mellan utbildningssidan på KI och landstinget. Det senaste tjänstemannautlåtandet har varit hemligt fram till förrförra veckan.
I ett mejl till Läkartidningen bekräftar Stockholms hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin att ingen specifik konsekvensanalys har gjorts:
»Vi har naturligtvis haft kopplingen till utbildningen som en del av vårt underlag men har ändå bedömt att vi har många akutmottagningar i de centrala delarna av länet som gör att utbildning kan bedrivas på flera ställen för de fall där man behöver bredare underlag vid akutmottagningen än vad som finns vid NKS.«
Hon menar också att KI hade kunnat komma med synpunkter även om frågan inte tagits upp vid några särskilda möten:
»Hela upplägget med att låta NKS bli ett sjukhus för de svårast sjuka och de med särskilt ovanliga sjukdomar har diskuterats sedan landstingsfullmäktiges första beslut 2011 och sedan konfirmerats i en rad påföljande beslut. Det har funnits alla möjligheter att diskutera upplägg för NKS och därmed deras akutmottagning.«
– KI har inte full insyn i alla beslut som fattas inom landstinget. Som jag ser det är det naturligt att landstinget, då de avser fatta beslut i frågor som kan påverka forskning och utbildning, initierar en dialog mellan berörda parter i de forum som finns, säger Annika Östman Wernerson.
Men hon hyser ändå en förhoppning om att utbildningsfrågan kan lösas, om kommunikationen mellan parterna blir bättre.
– Det går säkert att lösa, men det måste bli en process där vi är med. En bra dialog mellan KI och landstinget är oerhört viktig! Jag hoppas och tror att vi i framtiden kommer att diskutera denna typ av frågor innan beslut fattas.
Läs även:
Så ska patienter styras bort från akutsjukvården i Stockholm
