Varför skrev ni denna HTA-rapport?
I Västra Götalandsregionen finns en regional patientprocess och ett regionalt obesitascentrum för att facilitera ett strukturerat arbetssätt för behandling av övervikt och fetma. Ett av uppdragen är att verka för att evidensbaserade metoder används i vården. HTA-rapporten genomfördes för att förbättra underlaget för den nya regionala medicinska riktlinjen för behandling av övervikt och fetma i primärvården som just lanserats.
Var det något i resultaten av litteraturgenomgången som förvånade dig?
Det finns en imponerande mängd vetenskaplig dokumentation inom området, men spretigheter i design och genomförande gör att det är arbetskrävande att sammanställa resultaten. Det är en brist att det finns få studier med längre uppföljningstid än två år. Det är svårt att ändra livsstil, och det är en utmaning att studera livsstilsförändringar i studier med randomisering.
Är resultaten uppmuntrande eller nedslående?
Uppmuntrande. Den vetenskapliga evidensstyrkan för vikteffekterna är stark eller måttligt stark, men de är ur klinisk aspekt i genomsnitt små, även om vissa kostrådsprogram kan ha starka effekter. Men som med alla genomsnitt finns det personer som uppvisar allt, från ingen till stark effekt.
Vad är enligt rapporten det absolut viktigaste för att kunna gå ner i vikt?
Resultaten pekar tydligt på att de viktigaste faktorerna är att man lyckas nå en fungerande energirestriktion och god följsamhet till behandlingen.
Hur kan HTA-rapporten användas för att hjälpa patienter till viktminskning?
Den visar att det är nödvändigt att vården erbjuder behandling av fetma med metoder som är individuellt anpassade för att uppnå kalorirestriktion och följsamhet. Det krävs kompetens och kontinuitet i vården för att nå detta.
