»Skärpt flyktingpolitik ökar risk för psykisk ohälsa«

BO har intervjuat runt 600 barn under åren 2015–2017. BO skriver i rapporten »Vi lämnade allting och kom hit« bland annat om långa utredningstider, utredningssamtal som inte är tillräckligt anpassade till barn, brist på särskilda enheter och särskilda utredare med barnkompetens samt osäkra åldersuppskrivningar.

I en delrapport, »Nyanlända barns hälsa« framgår det att psykisk ohälsa är det vanligaste hälsoproblemet bland flyktingbarnen, och att deras tillstånd riskerar att bli värre under asylprocessen i Sverige. 

BO framför olika förslag på förbättringar. Bland annat vill BO ha en särskild och oberoende funktion som inspekterar Migrationsverkets arbete med barnärenden. BO föreslår att elevhälsan ska stärkas och att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hälsoundersökningar av nyanlända barn och att förtydliga hur BVC, BUP, vårdcentraler, tandhälsa och elevhälsa ska samarbeta. Inspektionen för vård och omsorg bör få i uppdrag att göra en nationell tillsyn av tillgången till vård för traumatiserade barn, och det bör inrättas en barnlots i varje landsting/region med uppgift att ansvara för att barn får tillgång till vård och hittar rätt i vårdkedjan för psykisk ohälsa, föreslår BO.

SKL uppmärksammar de asylsökandes hälsosituation i rapporten »Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända« från februari 2017. 

 Rapporten handlar om ett program som genomfördes under 2016. Programmet hade syftet att öka kunskapen inom hälso- och sjukvården för att möta asylsökandes och nyanländas behov och ge ett bättre bemötande till dem med risk för eller tecken på psykisk ohälsa.

Under rubriken »Skärpt flyktingpolitik ökar risk för psykisk ohälsa« skriver SKL bland annat om effekterna av Sveriges skärpta flyktingpolitik. Den har  haft en stabiliserande effekt för landsting och regioner men också haft en »kontraproduktiv effekt på mycket av det arbete som huvudmännen gör i syfte att minska den psykiska ohälsan bland asylsökande och nyanlända. De ovissa livsomständigheter som flyktingpolitiken bidrar till riskerar att försvåra integrationen i Sverige«, står det i rapporten, som vidare uppmärksammar de ensamkommande barnen och ungdomarna, som hittills klarat sig bra i Sverige: »Nu syns tecken på en oroväckande utveckling där osäkerhet kring om man får stanna, tillfälliga uppehållstillstånd, små utsikter till familjeåterföreningar och vänner som utvisas eller skadar sig själva gör att dessa ungdomar som tidigare lyfts fram som motiverade och högpresterande inte längre orkar vara duktiga. Att inte kunna hoppas eller sikta mot något gör att det man varit med om kommer i fatt, vilket i många fall innebär psykisk ohälsa och ökad risk för missbruk.« 

Socialstyrelsen inrättade i april i år ett kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga. Uppdraget beräknas pågå till 2020. 

Regeringen beslutade i förra veckan att satsa tio miljoner kronor som ges till ideella organisationer med verksamhet som förebygger psykisk ohälsa bland ensamkommande.

Läs mer:

»Om det inte finns hopp blir det svårt«