– Förvånande är det inte, att vårdskadorna inte fortsätter att minska på samma tydliga sätt medför vissa tankar, säger Carina Skoglund, sakkunnig i patientsäkerhet vid Socialstyrelsen, till Läkartidningen.
Över 100 000 patienter drabbas årligen av vårdskador i den somatiska vuxenvården. Efter 2013 minskade andelen vårdtillfällen med vårdskador. Men sedan 2015 har utvecklingen planat ut, och nu har den till och med vänt något: Första halvåret 2016 var andelen vårdskador 7,5 procent, att jämföra med 6,8 under samma period året innan.
Det visar den markörbaserade journalgranskningen i Socialstyrelsens patientsäkerhetsrapport vilken presenterades på tisdagen.
– Vi behöver följa det här. Är det något bestående? Vad det kan vara för orsaker till att minskningen inte fortsatte, säger Carina Skoglund.
Den vanligaste typen av vårdskada är infektioner. Här är det också stora skillnader mellan landstingen, från två till elva procent.
Det är också stora regionala skillnader när det gäller överbeläggningar och utlokaliseringar, två saker som också har ökat enligt Socialstyrelsens rapport. Förra året varierade antalet överbeläggningar mellan två och tio per hundra disponibla platser, sett till årssnittet.
Att utlokaliseringar ökar är allvarligt, eftersom vårdskador är dubbelt så vanligt bland utlokaliserade patienter, säger Carina Skoglund.
– Det är första gången det går att se att utlokaliserade patienter har en högre andel vårdtillfällen med vårdskador. Och det är alarmerande att patienter får vård på en enhet som inte är specialiserad på tillståndet, i stället för att det finns plats på den specialiserade enheten.
På tisdagen lanserade Socialstyrelsen också en ny webbtjänst som ska fungera som ett samlat stöd för ökad patientsäkerhet.
– Tanken är att den här webbplatsen blir som en portal för relevant information om patientsäkerhet, hur man bäst kan arbeta för att minska riskerna, säger Charlotta George, projektledare för tjänsten och »chief nurse officer«.
Den nya webbtjänsten vänder sig i princip till alla i vården, från beslutsfattare till de som arbetar på golvet. Det finns till exempel poddar som Charlotta George tror är lämpliga för läkare att lyssna på.
– Man kan ha det lite som ett uppslagsverk, till exempel om man ska utreda en händelse. Söker jag efter en lagstiftning. om jag vill veta vilket stöd jag kan ge en patient som blivit drabbad, och vad jag behöver göra som enskild läkare och vad behöver min chef göra, så skulle jag också gå hit, säger Charlotta George.
Läs också:
