Egenreferat. Att avsiktligt skada sig själv genom att skära sig, bränna sig eller överdosera mediciner är ett allvarligt beteende. Det kan spegla en önskan att komma bort från smärtsamma känslor, hantera en konflikt eller en önskan att dö. Tidigare forskning har visat att personer som skadar sig själva löper högre risk att vara våldsamma mot andra, men de studier som gjorts har varit små eller inriktade på kliniska eller forensiska populationer och har inte kunnat ge konklusiva svar. Vi använde svenska register för att kunna besvara frågan om huruvida det finns ett samband mellan våld mot sig själv och våld mot andra.
I en populationsbaserad kohortstudie följde vi alla svenska medborgare födda mellan 1982 och 1998 från det att de fyllt 15 år till uppföljningstidens slut den 31 december 2013. Det var sammanlagt 1 850 525 individer. Vi använde data från Patientregistret för att identifiera dem som exponerats för självskadebeteende, 55 185 individer, och data från Brottsregistret för att identifiera utfallet i form av att ha blivit dömd för ett våldsamt brott.
Vi fann en högre risk för att bli dömd för ett våldsbrott om man någon gång vårdats för självskadebeteende än om man aldrig erhållit vård för självskada (hazardkvot [HR] 4,9; 95 procents konfidensintervall [95KI] 4,8–5,0). När vi kontrollerade för relevant psykisk samsjuklighet och socioekonomiska faktorer kvarstod en fördubblad risk (HR 1,8; 95KI 1,8–1,9) för att bli dömd för våldsbrott om man skadat sig själv. Intressant nog såg vi lika starka samband när vi vände på analysen med en våldsbrottsdom som exponering och självskada som utfall.
Sammantaget tyder detta på att våld mot sig själv och våld mot andra delar en underliggande sårbarhet. Vi hoppas att framtida studier kan undersöka under vilka omständigheter dessa beteenden samvarierar och hur vi bäst kan förebygga och behandla uttrycket av dem.
