Avhandling. Depression är vanligt förekommande i primärvården och en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. Inom psykiatrin används ofta självskattningsskalor för att diagnostisera och följa förloppet av depressioner. Det saknas dock tidigare studier från primärvården där man utvärderat användandet av självskattningsskalor i termer av effekt på depressionen, följsamhet till läkemedelsbehandling och återgång till arbete.
I Västra Götalandsregionen genomfördes 2010–2013 studien PRI-SMA, där 22 vårdcentraler deltog. Syftet var att undersöka om självskattningsskalor i primärvården har någon betydelse för behandlingsresultatet främst vad gäller depressionsförlopp, livskvalitet och sjukskrivning. I studien randomiserades 258 patienter med depression till att antingen få sedvanlig behandling innefattande terapi, medicinering och återbesök eller, i tillägg till sedvanlig behandling, själva bedöma och skatta sina depressiva symtom med en självskattningsskala (MADRS-S) vid regelbundna återbesök. Interventionen varade i 3 månader. Alla patienter följdes upp efter 6 och 12 månader via brevutskick.
Studiens resultat beskrivs i en avhandling och visade att patienter med läkemedelsbehandling följde ordinationen i större utsträckning än kontrollpatienter om allmänläkaren tillsammans med sin patient strukturerat använde skattningsskalor som en del i konsultationen. Vidare fann vi att patienterna beskrev flera positiva effekter av skalorna, såsom att de fungerat som att »ta tempen på depressionen«, samt att skalorna ökade förståelsen för varför en viss typ av behandling var att rekommendera.
Däremot påverkades inte depressionens förlopp av skattningsskalan, eftersom tillfrisknandegraden från depressionen och livskvaliteten förbättrades i lika hög grad i interventions- och kontrollgruppen. Sjukskrivningstid och sjukskrivningsfrekvens påverkades inte heller.
Vi jämförde även de mest använda skattningsskalorna för depression i Sverige (MADRS-S och BDI-II) för att se hur väl deras resultat överensstämde. Vi fann överensstämmelse mellan skalorna vid både låga och höga poäng. Sammantaget är slutsatsen att självskattningsskalor som en del av depressionsbehandling i primärvården inte påverkar själva depressionsförloppet jämfört med sedvanlig behandling, men tillför andra positiva sidor. Användande av självskattningsskalor bör lämnas till patienten och behandlande läkare att gemensamt avgöra.
Carl Wikberg har deltagit i Nationella forskarskolan i allmänmedicin.
