Allt fler läkare säger nej till att handleda studenter

Brist på stöd från arbetsledning, ett alltför späckat tidsschema och oförstående kollegor. Allt detta riskerar att få läkare att säga nej till att vara kliniska handledare för läkarstudenter.

Det kommer forskare fram till i en studie där 27 yngre läkare under handledarutbildning fått berätta om vilka faktorer som är viktiga för att de faktiskt ska ta på sig ett handledarskap i slutänden.

– Det verkar som att de redan från början funderar väldigt noga innan de tackar ja. Är villkoren inte tillräckligt bra, ja då får det vara, säger Bernhard von Below, allmänspecialist i Floda, som nyligen lade fram den avhandling där studien ingår vid Sahlgrenska akademin.

– Det blir ju en utmaning för dem som ska försöka rekrytera nya handledare. Lyckas man inte rekrytera eller få in nya kliniska handledare så får vi sämre utbildade läkare och på sikt en sämre vård, fortsätter han.

Bernhard von Below konstaterar att resultaten i studien, som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift, skiljer sig från dem från en tidigare studie där han och hans medarbetare intervjuat tolv erfarna kliniska handledare på sjukhus och i primärvård om deras upplevelser. Här såg läkarna det som mer självklart att säga ja till att vara kliniska handledare.

– I grunden såg de sitt handledaruppdrag som positivt och stimulerande. Men det var också det som först fick stryka på foten i den mix av uppdrag som läkarna hade. De kunde tänka sig att dra sig ur uppdraget om det blev för tungt.

Enligt Bernhard von Below kan skillnaden bero på att läkarna i de två studierna var i olika ålder. Men han tror också att den kan ha att göra med att det gått ungefär tio år mellan genomförandet av studierna. Studien med erfarna handledare genomfördes 2004-2005 och studien med yngre läkare 2014-2015.

– Arbetsklimatet har hårdnat under den tiden. Dagens sjukvård är pressad från många håll, med höga produktionskrav och detaljstyrning som gör att handledningen riskerar att komma på undantag. För 15 år sedan hade läkare ofta mer inflytande över sitt schema. För att man på sikt ska få tag på kliniska handledare måste handledaruppdraget integreras i den vanliga sjukvårdsverksamheten, enligt Bernhard von Below.

Tydligt stöd från arbetsledningen och tid avsatt för uppdraget är viktiga faktorer som underlättar för handledarna.

– Om man inte har ett tydligt stöd från arbetsledningen kan det uppstå en misstro, där man som handledare blir betraktad som en som går och drar och inte tar hand om patienter.

Enligt Bernhard von Below finns strukturerna ofta där. Det är uppgjort och klart hur en vårdcentral eller klinik ska ta emot studenter, men i verkligheten kan det ändå halta.

– Det finns en positiv utveckling när det gäller överenskommelser, det svåra är att säkerställa tiden för handledning. Teoretiskt går det åt ett håll, i praktiken åt ett annat, säger han.

Studierna bygger på upplevelser från ett begränsat antal läkare. Hur överförbara är resultaten?

– Vi har generellt i Sverige ungefär samma styrsystem och samma situation i sjukvården. Det gör att vi tror att mycket av resultaten är överförbart på svensk – och kanske också nordisk – sjukvård.