»Från alla andra förlag ser vi en vilja att tala kring de här frågorna, medan Elsevier har en annan inställning«, säger Anna Lundén, chef för enheten för nationell bibliotekssamverkan, Kungliga biblioteket, som leder Sveriges förhandlingar.
Allt fler forskningsfinansiärer, på både nationell och internationell nivå, kräver numera open access, det vill säga att den forskning man finansierar är fritt tillgänglig för allmänheten och andra forskare, inte inlåst bakom betalväggar.
För att inte enskilda forskare ska behöva slåss mot förlagen – eller tvingas välja mindre renommerade tidskrifter för att dessa tillämpar open access – är en viktig del i arbetet för open access att få till stånd avtal med förlagen, helst på nationell nivå.
I Tyskland kärvar nu dessa förhandlingar med förlaget Elsevier, ett av de ledande vetenskapliga förlagen i världen med närmare 3 000 titlar, däribland Lancet och Cell. Universiteten vill i stället för prenumerationsavgifter ha en open accessmodell där avgiften till förlaget baseras på antalet publikationer, något Elsevier hittills inte accepterat. För att sätta press på förlaget har en lång rad tyska universitet och forskningsinstitut valt att inte förnya sina kontrakt med Elsevier. Så sent som i början av juli anslöt sig fyra ledande universitet i Berlin.
Även i Sverige pågår förhandlingar om open access mellan förlaget och lärosätenas samarbetsorgan Bibsam. Precis som i Tyskland går dock förhandlingarna trögt.
– Från alla andra förlag ser vi en vilja att tala kring de här frågorna, medan Elsevier har en annan inställning, säger Anna Lundén, som är chef för enheten för nationell bibliotekssamverkan på Kungliga biblioteket och som leder förhandlingarna.
Med förlaget Springer Nature kom man överens 2016 om ett avtal som innebär open access för alla artiklar där huvudförfattaren är verksam vid ett svenskt lärosäte mot att ersättningen från lärosätena till förlaget har höjts. Från andra förlag som man just nu förhandlar med har man fått intressanta förslag, enligt Anna Lundén. Men Elsevier har hittills inte accepterat att låta open access-publicering ingå i avtalet.
– Därför är det intressant när en större nation som Tyskland sätter hårt mot hårt. Det kan bli mer än 200 universitet som inte förnyar sina avtal och det innebär ju ett hot mot Elsevier om de missar de här intäkterna, säger Anna Lundén.
Även i Finland har förhandlingarna med Elsevier, till skillnad från med andra förlag, gått trögt. I juni startade finländska forskare ett upprop där man uppmanar forskare att inte ställa upp som referenter för Elsevier innan ett »rättvist« avtal kommit till stånd. Cirka 500 forskare har hittills ställt sig bakom bojkotten.
Anna Lundén tycker att det finska initiativet är hoppfullt.
– Forskarna är ju förlagens primära målgrupp. När forskarna ser den stora bilden och inte bara sin egen del då blir det riktigt kraftfullt.
Den modell man nu arbetar med, att betala extra till förlagen för att de ska låsa upp artiklarna, är egentligen en övergångslösning, framhåller Anna Lundén. Den framtida modellen är enligt henne att man endast betalar för publicering, varefter artikeln är fritt tillgänglig. Men för att nå dit och bryta förlagens makt krävs enligt många ett ändrat meriteringssystem, som inte fokuserar på tidskrifters så kallade impaktfaktor.
– Man kan inte fortsätta att bevilja forskningsmedel och anställa professorer baserat på vilka tidskrifter de har publicerat i, utan det måste sitta forskare i granskningsnämnderna som faktiskt har läst deras forskning och kan säga att den är bra.
Läs mer:
Bara open access-publicering från 2025
»Enskilda forskare får ta striden mot förlagen«
Open access ökar forskningens tillgänglighet
