Nästan alla läkare fick förr en bred medicinsk utbildning. Arbetet spände oftast över det som i dag är indelat i flera olika medicinska specialiteter, och läkarna blev tidigt fostrade i att självständigt kunna lösa de flesta problem både dagtid och på jourtid. 

Sjukvården, framför allt på sjukhusen, har dock de senaste årtiondena blivit alltmer specialiserad. Det är i dag nästan bara den äldre generationen som har en bred kunskap, medan den yngre generationen är mer subspecialiserad. Dagtid spelar detta inte så stor roll eftersom det då finns många olika specialister i tjänst. En normal arbetsvecka är dock endast 40 timmar. Veckans övriga 128 timmar är patienterna hänvisade till en jourorganisation där den högsta medicinska kompetensen representeras av bakjouren. Det ställer förstås stora krav på den som är bakjour.

Problematiken med den tilltagande subspecialiseringen och dess effekter på patientsäkerheten i jour- och bakjoursarbetet uppmärksammades tidigt av Svensk kirurgisk förening (SKF). Två utredningar genomfördes. Den andra utredningen, som slutfördes 2006, förordade att SKF skulle starta en bakjoursskola med en deltidsanställd studierektor. Efter ansökningsförfarande fick Karsten Offenbartl våren 2007 uppdraget på 20 procent under tre år med arvodering för uppdraget. 

Studierektorsarbetet har sedan fortsatt i SKF:s utbildningskommittés regi. Initialt ordnades fristående kurser inom olika områden men efter hand har bakjoursskolan blivit alltmer strukturerad. En särskild utvecklingsgrupp med unga och seniora kirurger arbetade under ett drygt år som en »tankesmedja« och lade grunden för såväl en kurs i »funktionellt ledarskap« som en programförklaring med »riktlinjer och rekommendationer för bakjouren i kirurgi«.  

Riktlinjerna är skrivna med ST-läkarnas målbeskrivning som förebild och beskriver vilken kompetensnivå en bakjour i kirurgi bör ha. SKF har också bestämt att fem bakjourskurser ska vara obligatoriska: 

  • Nedre gastrointestinal kirurgi 
  • Övre gastrointestinal kirurgi 
  • Kärl/trauma 
  • Definitive Surgical Trauma Care (DSTC)  
  • Funktionellt ledarskap. 

Den som har gått alla obligatoriska kurser samt fått sin verksamhetschef att skriva under på att målen i riktlinjerna är uppnådda kan ansöka om ackreditering som bakjour i kirurgi. Det första ackrediteringsbeviset delades ut under kirurgveckan 2012. 

Utöver den nationella utbildning som Svensk kirurgisk förening skapat är det tänkt att fortbildningen ska ske även lokalt och regionalt. Det är kanske den viktigaste fortbildningen eftersom bakjourskompetensen ju definieras utifrån lokala och regionala behov. 

Regionala bakjoursprogram för kirurgin innehåller kirurgiska och urologiska moment, men även utbildning i angränsande samverkande specialiteters områden såsom neuro- och toraxkirurgi och brännskadevård. Målet här är att knyta samman regionens olika aktörer och ge både personkännedom och kunskap om varandras samverkansförutsättningar. Ett gott exempel är Sydöstra sjukvårdsregionens mångåriga arbete med bakjoursutbildning i kirurgin. 

Utöver kravet på specifik lokal och regional operativ kompetens tillkommer förstås behovet av att känna till lokala och regionala riktlinjer såsom exempelvis katastrofplaner. 

En förutsättning för en välfungerande bakjour är också att personen har ett bra regionalt och lokalt nätverk. Exempel på sjukhus som skapat lokala bakjoursprogram är kirurgin i Östergötland och Karolinska universitetssjukhuset.

Efter en motion från SKF har Sveriges läkarförbund också haft en arbetsgrupp som arbetat nationellt med bakjoursfrågan för alla akutspecialiteter. Syftet har varit att inte bara yngre läkare ska få en adekvat bakjoursutbildning utan även att befintliga bakjourer ska bibehålla och utveckla sin kompetens. Arbetet har utmynnat i dokumentet »Kompetensutveckling för bakjourer – en patientsäkerhetsfråga« som finns att beställa och ladda ner på förbundets webbplats.

Bakjoursutbildning är inte bara en viktig fortbildningsfråga, den är också en viktig patientsäkerhetsfråga för svensk hälso- och sjukvård. Det är därför viktigt att vi fortsätter att utveckla bakjoursutbildningen inom alla specialiteter med jourverksamhet. Bakjoursskolan är en angelägenhet för alla. 

Den dagen vi själva, eller någon anhörig, tvingas söka akut vill vi vara förvissade om att de jourhavande – och jourorganisationen – har bästa möjliga kompetens.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Ingen av författarna har något kommersiellt intresse av bakjourskolan. Båda har varit aktiva i Svensk kirurgisk förenings utbildningskommitté.

 

Läs även:

 Kirurgisk simulatorträning är ett måste. Avancerad simuleringsteknik ger chans till självreflexion och återkoppling