Egenreferat. Epilepsi drabbar flera procent av alla patienter med hjärninfarkt eller hjärnblödning. I observationsstudier har man dessutom noterat att ett första epileptiskt anfall kan inträffa strax före en stroke. Det har därför diskuterats om epilepsidebut efter medelåldern skulle kunna vara ett tecken på kliniskt tyst cerebrovaskulär sjukdom och om behandling av vaskulära riskfaktorer i dessa fall kan vara motiverad.
Vi har med hjälp av kvalitetsregistret Riksstroke och patientregistret undersökt förekomsten av epileptiska anfall hos patienter som insjuknade i stroke efter 60 års ålder under åren 2005 till 2010. Studien visade att 1,48 procent av 92 596 patienter med en första stroke hade en första diagnoskod för ett epileptiskt anfall eller epilepsi under de 10 år som föregick deras stroke. Baserat på aktuella incidensstudier från Sverige utgör dessa 5–20 procent (beroende på åldersgrupp) av alla patienter med ett första epileptiskt anfall i denna ålder. En betydande andel av alla patienter med ett första epileptiskt anfall efter medelåldern förefaller alltså senare få stroke. Profylaktisk behandling av vaskulära riskfaktorer skulle därmed kunna vara motiverad.
Studiens registerkaraktär medför en rad begränsningar, men undersökningen är den första i sitt slag på nationell skala. Fler studier behövs för att klargöra exakt storlek på riskökningen. Närmast fordras också ytterligare forskning om riskstratifiering, inte minst bättre möjligheter att identifiera patienter där ett första epileptiskt anfall inte står för vaskulär sjukdom utan något annat tillstånd i hjärnan, exempelvis begynnande demenssjukdom eller annan neurodegeneration. Sannolikt kommer också förfinade neuroradiologiska tekniker att kunna bidra till att identifiera de patienter som har störst nytta av behandling av vaskulära riskfaktorer, måhända patienter med kliniskt tyst cerebrovaskulär sjukdom synlig på magnetkameraundersökning.
