Egenreferat. Existerande screeningverktyg för sepsis bygger på vitalparametrar, vilka dock är normala hos en tredjedel av patienter med svåra infektioner. Det finns således ett behov av att inkludera andra variabler än vitalparametrar för att identifiera sepsis.
Vi analyserade symtompresentation hos 439 vuxna septiska patienter inom ambulanssjukvården. Samtliga patienter hade en utskrivningsdiagnos förenlig med sepsis enligt ICD-10. Först utfördes en innehållsanalys av ambulansjournaler (n = 80) för septiska patienter som transporterades till Södersjukhuset 2012 för att identifiera nyckelord relaterade till symtompresentation. Därefter kvantifierades de identifierade nyckelorden bland 359 av de totalt 403 septiska patienter som inkom till Södersjukhusets akutmottagning med ambulans 2013. Exklusionsorsaker var exempelvis avsaknad av ambulans-/akutjournal och transporter av patienter som redan bedömts och behandlats på ett annat akutsjukhus. Vidare jämfördes nyckelorden i relation till sjukhusmortalitet. Den totala sjukhusmortaliteten i kohorten från 2013 var 26,2 procent.
De vanligast förekommande nyckelorden relaterade till septiska patienters symtompresentation var: onormal temperatur (64,1 procent, varav feber 58,5 procent), smärta (38,4 procent), akut förändrad medvetandegrad (38,2 procent), bensvaghet (35,1 procent), andningssvårigheter (30,4 procent), energilöshet (26,2 procent) och gastrointestinala symtom (24,0 procent).
Den högsta sjukhusmortaliteten, 80,0 procent, observerades bland patienter med dokumenterad hypotermi. Andra nyckelord associerade med hög mortalitet var minskande urinvolymer, reducerat intag av föda/dryck/läkemedel, akut förändrad medvetandegrad och dokumenterade andningssvårigheter.
Feber och frossa var vanligare hos överlevande än hos patienter som avled under sjukhusvistelsen. Patienter som avled hade en högre prevalens av dokumenterad hypotermi, akut förändrad medvetandegrad, andningssvårigheter och minskade urinvolymer i ambulansen jämfört med överlevande.
Sammanfattningsvis var en del nyckelord vanligt förekommande, så att ett mönster var urskiljbart. Vissa symtompresentationer var associerade med en hög sjukhusmortalitet. Vi tror att nyckelord relaterade till symtompresentation kan integreras i framtida screeningverktyg för att förbättra identifieringen av sepsis och eventuellt också för att identifiera högriskindivider. Som ett första steg behöver dock specificiteten för dessa nyckelord studeras.
Du har rätt i att existerande screeningverktyg har sina brister men vi har i våra tidigare studier (2014 och 2016) ändå påvisat högre sensitivitet för screeningverktyg än för klinisk bedömning hos ambulanspersonal och akutläkare. Vi tror dock att det går att öka identifieringsgraden ytterligare och är skeptiska till att just qSOFA tillför något i det avseendet.
Sepsis är ofta förenat med tecken på hypoperfusion men långt ifrån alla svårt sjuka sepsispatienter uppvisar tydliga tecken på detta akut varför vi inte tror att detta kan användas som ett kriterium. Tvärtom hade septiska patienter med ospecifik sökorsak på akuten såsom "nedsatt allmäntillstånd" högre mortalitet i vår studie från 2016. Dessa patienter uppvisade ofta normala vitalparametrar och alltså inga tydliga tecken på hypoperfusion. Även dessa patienter måste fångas av ett framtida screeningverktyg.
Sepsisidentifiering är en av akutsjukvårdens största utmaningar då tillståndet kan imitera i princip alla andra akuta medicinska tillstånd.
Vi tror dock att det är möjligt att skärpa diagnostiken men att det krävs nya strategier.
