Egenreferat. Psykologisk stress kan trigga en akut hjärthändelse, till exempel en akut hjärtinfarkt. Hjärtinfarkter inträffar vanligast under tidig morgon, vilket kan associeras med ökat stresspåslag. Med data ur det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART undersökte vi hypotesen att det finns ett samband mellan perioder under kalenderåret då vi tycks uppleva särskilt mycket stress, men också perioder då vi tar det lugnt, och risken för att insjukna i hjärtinfarkt. Vi använde data från över 156 000 hjärtinfarkter registrerade under åtta år (2006–2013) och studerade fluktuationer över tid.

Efter att ha justerat för omgivningsfaktorer (utomhustemperatur, luftförorening) och utlandsresande fann vi att antalet dagliga hjärtinfarkter ökar under perioder som många upplever som särskilt stressande. Det gäller exempelvis måndagar, då infarkterna var 11 procent fler än under kontrolldagar, men även under jul- och nyårshelgen, med 7 procent fler infarkter. Under lugnare perioder som veckohelger (12 procent färre) och under juli månad (8 procent färre) var det i stället relativt sett färre hjärtinfarkter. Resultaten var tämligen robusta även i åtta subgrupper (kvinnor, män, pensionärer, arbetande, förstagångsinfarkter, återkommande infarkter, STEMI- och NSTEMI-infarkter).

Detta är den första studie som tittar på dessa kulturellt betingade tidsperioder i en svensk population med data av hög kvalitet. Det är ovanligt att kunna modellera tid för såväl sjukhusinläggning som symtomdebut, vilket data från SWEDEHEART möjliggör. Tidigare studier har ofta saknat information om symtomdebut och resonerat i efterhand att förskjutning i registrering av patienter eller uppskjutande av att söka vård kan förklara variationen i antalet infarkter mellan olika dagar. Vi ser att dessa faktorer endast tycks förklara en del av variationen.

Vår studie lyfter betydelsen av den sociokulturella miljön, som innehåller stressorer för biologiskt fungerande och som potentiellt kan trigga hjärtinfarkter. Studien är en observationsstudie, vilket gör att man måste vara försiktig med slutsatser om orsak och verkan. Dessutom är stress ett komplicerat fenomen. Med dessa förbehåll indikerar resultaten ändå att stress kan förklara en betydande del av tidsfluktuationen i antalet hjärtinfarkter. Stress inför att hasta iväg till arbetet kan således vara en möjlig riskfaktor. Bättre kunskap om vad som triggar hjärtinfarkter kan ha betydelse för den framtida folkhälsan.