Avhandling. Det blir allt vanligare att patienter som utreds vid minnesmottagning har en subjektiv kognitiv försämring som inte kan verifieras trots omfattande neuropsykologisk undersökning. I den aktuella avhandlingen studerades patienter med endast subjektiv kognitiv försämring. Patienterna fanns vid minnesmottagningen på Sahlgrenska universitetssjukhuset, och större delen av studiematerialet kommer från den longitudinella kliniska studien Demens i tidigt skede (DTS).

Av totalt 250 icke-dementa patienter (ålder 62,3±7,5) utredda vid minnesmottagningen mellan 2001 och 2011 hade 36 procent (n=90, ålder 59,8±7,6) enbart en subjektiv kognitiv försämring som inte kunde bekräftas av neuropsykologisk undersökning, medan resterande patienter (n=160, 64 procent, ålder 63,7±7,0) uppfyllde kriterier för lindrig kognitiv störning (mild cognitive impairment, MCI). Depressiva symtom var vanligt förekommande hos de subjektivt nedsatta patienterna (42 procent), men också stressproblematik (51 procent). Neurokemiska biomarkörer för Alzheimers sjukdom – beta-amyloid, total-tau och P-tau – var avvikande hos 14 procent, jämfört med hos 35 procent av patienterna med MCI.

I en annan delstudie följdes 122 patienter med subjektiv försämring upp med klinisk/neuropsykologisk undersökning efter i genomsnitt fyra år. Vid uppföljningen hade 39 procent försämrats neuropsykologiskt, och 10 procent hade utvecklat manifest demens. Bland dem som hade avvikande beta-amyloid och tau (n=21) hade mer än dubbelt så många försämrats – 81 procent hade försämrats neuropsykologiskt och 24 procent hade utvecklat demens.

Subjektiv kognitiv försämring hos personer på en minnesmottagning tycks alltså överlag vara mer relaterad till depressivitet, ångest och stress än till framtida demenssjukdom. Dessa personer kan behöva andra insatser för att bättre förstå och möjligen förbättra sina kognitiva funktioner. Detta är särskilt angeläget eftersom hjälpsökande personer med kognitiva problem tycks öka. För en mindre andel av personer med enbart subjektiv kognitiv försämring, 10 procent, kunde vi dock se demensutveckling vid en uppföljning efter fyra år.

Även när kognitiv testning inte kan verifiera de subjektiva symtomen bör alltså patienter som har avvikande biomarkörer för demenssjukdom fortsatt följas upp på minnesmottagning, eftersom risken för en underliggande demenssjukdom då är tydligt förhöjd jämfört med en åldersmatchad normalbefolkning.