Egenreferat. Beteendestörningar är vanliga vid demens, och till dessa störningar hör aggressivitet som kan upprepas under sjukdomsperioden och riskerar att skada såväl den dementa som vårdgivare och närstående. Fysisk aggressivitet rapporteras hos upp till hälften av dementa, beroende på använd definition. Ingen tidigare studie har jämfört prevalens av fysisk aggressivitet hos dementa som fått sin diagnos neuropatologiskt verifierad post mortem.
Syftet med denna studie var att undersöka hur vanligt förekommande fysisk aggressivitet är vid demenssjukdom, vilka som drabbas och när i sjukdomsförloppet beteendet uppträder för första gången.
Vi studerade journaler och obduktionsprotokoll för 281 avlidna individer i Lund mellan år 1967 och 2013 med efter döden neuropatologiskt definierad demenssjukdom. Studerade diagnoser var Alzheimers sjukdom (n = 101), frontotemporal demens (n = 97), vaskulär demens (n = 43) och Alzheimers sjukdom + vaskulär demens (n = 40). Övriga diagnoser exkluderades. Samtliga avlidna hade under sjukdomsperioden följts av specialister i geriatrisk psykiatri vid Minneskliniken i Lund med bland annat psykometriska test, EEG, cerebralt blodflöde och hjärnavbildning (DT/MRI).
Fysisk aggressivitet definierades som ett beteende, observerat och tolkat av sjukvårdspersonal eller närstående, som riktades mot annan levande varelse.
Av de 281 individerna uppvisade 97 (35 procent) fysisk aggressivitet under sin sjukdomsperiod. Justerat för kön och ålder vid insjuknande sågs att individer med Alzheimers sjukdom visade högre prevalens av fysisk aggressivitet (42 procent; P = 0,04). Patienterna med frontotemporal demens uppvisade fysisk aggressivitet tidigare än patienterna med Alzheimers sjukdom (P = 0,017), högre grad av upprepning av fysisk aggressivitet och grövre våld. De som utsattes för fysisk aggressivitet var främst sjukvårdspersonal, följt av medpatienter, men även närstående och helt okända personer drabbades. Fysisk aggressivitet visade sig i allt från omvårdnadssituationer (mest vid Alzheimers sjukdom) till oprovocerat våld (mest vid frontotemporal demens) mot personer nämnda ovan men också mot poliser, servicepersonal och minderåriga.
Vi föreslår fler prospektiva studier med standardiserade protokoll för att fånga fysisk aggressivitet bland personer med demenssjukdom, inklusive uppföljande neuropatologisk undersökning. Fysisk aggressivitet mot andra individer förekommer vid demenssjukdom och uppträder olika mellan individer och sjukdomstyp. Det är angeläget att samhälle och sjukvård är uppmärksamma på fysisk aggressivitet, för att kunna bemöta den professionellt och undvika skadliga situationer.
