I en omfattande studie har distriktsläkaren David Tell undersökt hur väl olika grupper av läkare följer den återhållsamma linje som numera råder i fråga om antibiotikaförskrivning. Han har gått igenom samtliga läkarbesök i primärvården i Jönköping under perioden oktober 2010–oktober 2012 där patienten sökt för infektion, och resultatet visar att AT-läkare, ST-läkare och yngre distriktsläkare i högre grad följer riktlinjerna än äldre distriktsläkare och hyrläkare, som tenderar att vara mer generösa med antibiotika.

Mest slående var skillnaderna vid luftrörskatarr.

– Det ska egentligen inte behandlas alls, men man har satt ett mål att det är okej att ge antibiotika till 20 procent av dem som får diagnosen. AT-, ST- och yngre distriktsläkare låg där kring 20 procent, medan äldre distriktsläkare låg på 35 procent och hyrläkare låg på över 50 procent, säger David Tell.

Samma mönster, om än inte lika uttalat, såg man vid andra diagnoser; exempelvis är yngre läkare bättre på att förskriva förstahandsalternativet Kåvepenin vid lunginflammation.

David Tell tror att skillnaderna beror på att äldre läkare i högre grad måste lära om.

– För 10–20 år sedan var man ju mycket mer liberal med antibiotika. Yngre kolleger har lärt sig enligt gällande riktlinjer från början.

Att hyrläkare skriver ut mer kan bero på att de ofta bokas väldigt tajt, tror David Tell.

– Det kan ju ta tid ibland att avstyra om en patient vill ha ett antibiotikarecept. Sedan kanske man inte är med på utbildningar lika mycket, man är ju där för att jobba.

I studien såg man även en liten könsskillnad: kvinnor skrev ut antibiotika i 45 procent och män i 41 procent av fallen.

– Undantaget var ST-läkargruppen. Där var det väldigt jämlikt, säger David Tell, som inte har någon förklaring till skillnaden mellan könen.

Föreställningen att läkare vid privata vårdcentraler är mer benägna att vara patienten till lags och därmed generösare med antibiotika får däremot inte stöd i studien.

– De är någon procent mer restriktiva än landstingsanställda, samtidigt skriver de ändå ut mer antibiotika eftersom de tar in fler patienter.

David Tell tror att det viktigaste för att få ner antibiotikaanvändningen är att läkare blir mer medvetna om sitt förskrivningsmönster.

– Jag tror att en sådan här studie kan bidra till att ämnet diskuteras.

I studien, som David Tell nu hoppas kunna publicera i en internationell tidskrift, framkom också att det fanns ett område där samtliga läkare var bra på att följa riktlinjerna. Det gäller urin- och luftvägsinfektion hos barn 0–6 år.