Fler sommaröverbeläggningar jämfört med i fjol

På webbplatsen Väntetider i vården publicerar Sveriges Kommuner och landsting, SKL, löpande statistik om tillgängligheten till hälso- och sjukvården i Sverige.

Nu är augustiresultaten för överbeläggningar och utlokaliserade patienter i den somatiska slutenvården publicerade. Rikssnittet för överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser var under årets sommarmånader, det vill säga juni, juli och augusti, 4,9. Snittet för antalet utlokaliserade patienter per 100 disponibla vårdplatser under samma period var 2,4.

Det är en försämring jämfört med fjolårssommaren. Då var snittet för överbeläggningar och utlokaliserade patienter 4,3 respektive 1,6.

– Utlokaliseringar och överbeläggningar är ett symtom på att vården inte fungerar på det bästa sättet. Vi vet att de medför längre vårdtider, ökad risk för vårdskador, ökad stress för all personal och sämre kontinuitet för patienten, säger Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson i en kommentar till Läkartidningen.

– Det här är något som man måste jobba med på många sätt och inte bara på sommaren. Även om det har ökat under sommaren så har det ökat från en redan alltför hög nivå. Utlokaliseringarna under sommaren handlar bara om akutpatienter, då man i princip bara har akut vård och tar hand om de svårast sjuka. Alla andra skickas hem och dessutom står vårdköerna till elektiv vård helt stilla. Man ska inte bara titta på utlokaliseringarna i sig, utan de är symtom på en vård som inte tillhandahåller det som vi som samhälle kommit överens om, fortsätter hon.

Karin Båtelson kan inte se någon specifik orsak till att siffrorna för årets sommar är sämre än samma period i fjol, men hon pekar ändå på generella trender gällande bemanning och antalet vårdplatser som bidragande orsaker.

– Vi ser en nedåtgående trend för vårdplatser som dels är avsiktlig, dels förvärrad av exempelvis personalflykt och omorganisationer, men det ser olika ut på olika ställen. Många jobbar aktivt med att rekrytera läkare och sjuksköterskor och att avlasta med andra yrkesgrupper, men vi ser också en långtgående trend med att man inte kan ha de vårdplatser som man behöver öppna. När man nu ser hur vårdköerna växer tror jag att insikten är stor, och att man ser att det här är en utförsbacke som man försöker bromsa.

Vilken är den viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med problemen?

– Jag tror att landstingen ska ha en dimensionering av antalet vårdplatser. Man ska tänka efter hur många man behöver för både akut och elektiv vård och då titta på befolkningsunderlag, sjukdomspanorama och åldersspektrum. Sedan måste man låta sjukhusen få lokalt ansvar för hur man rekryterar och behåller sin personal, med starka chefer som förstår och är i verksamheten och kan skapa en god arbetsmiljö med ett gemensamt mål. Just den lokala kompetensen för chefer tror jag är väldigt viktig, säger Karin Båtelson.

Det landsting som förra året stack ut i negativ bemärkelse var Sörmland med i snitt 15,2 överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser. Också i år ligger Sörmland högst i statistiken. Detta trots att landstinget lyckats minskat överbeläggningarna till i snitt 10,0 under årets sommarmånader.

Läkartidningen rapporterade i förra veckan att regionerna och landstingen i enkätsvar uppgav att sommarperioden också varit besvärlig ur bemanningssynpunkt. SKL gjorde dock, trots det kärva personalläget och ökningen av utlokaliserade patienter jämfört med förra sommaren, bedömningen att landstingen och regionerna sammantaget klarat att tillhandahålla en god och säker vård.

Se statistik gällande överbeläggningar och utlokaliserade patienter för samtliga landsting här.

Läs också:

Sommaren i vården blev som väntat tuff

Sommaren värst i Sörmland