I samband med att regeringen presenterade sin höstbudget aviserade Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, att läkarutbildningen ska byggas ut med 440 nya platser fram till 2023. Satsningen välkomnades av bland andra Sveriges läkarförbund, dock med förbehållet att det inte enbart är fler platser på grundutbildningen som behövs utan att även antalet AT- och ST-platser måste öka.
I en debattartikel i Dagens Medicin skriver nu Stefan Lindgren, ordförande för Svenska läkaresällskapet, att satsningen på nya utbildningsplatser inte kommer att lösa varken den inhemska läkarförsörjningen eller de problem som finns i dagens hälso- och sjukvård. Det råder inte brist på läkare i Sverige, menar han – men de läkare som finns är ojämnt fördelade både över landet och mellan specialiteterna.
Enligt Stefan Lindgren handlar bristerna i den svenska sjukvården om »jämlikhet, tillgänglighet, kontinuitet och samordning av insatser«. Den omställning från sjukhustung vård till en vård nära befolkningen som med utgångspunkt i Göran Stiernstedts utredning »Effektiv vård« nu ser ut att bli verklighet, kräver »kompetensutveckling, nya arbetsformer och samverkan mellan vårdgivare och mellan professioner i vårdteam«, skriver han.
Stefan Lindgren listar tre områden som kräver insatser: Läkares arbetsmiljö, läkares utbildning samt läkares fria rörlighet. Möjligheterna till kompetensutveckling och forskning måste bli bättre, vägen från genomförd läkarutbildning till legitimation måste bli kortare och läkarutbildningarna behöver kvalitetssäkras internationellt för att stärka patientsäkerheten, anser Stefan Lindgren.
