Som Läkartidningen kunde berätta på tisdagen har Programråd Strama tagit fram rekommendationer för kvalitetsindikatorer vid digitala vårdmöten där infektioner handläggs. Strama skriver bland annat att diagnosen akut faryngotonsillit kan ställas vid digital vård, men att antibiotikaförskrivning inte bör förekomma vid sådana möten.
I knappt hälften av fallen orsakas tonsilliten av beta-hemolytiska streptokocker typ A, GAS. För att göra ett snabbtest för GAS ska läkaren först värdera om tre till fyra kriterier föreligger; Centorkriterierna. Strama menar att det inte går att göra utan ett fysiskt vårdmöte, en åsikt Kry inte delar.
– Vi menar att vi kan komma upp i minimum tre kriterier för att kunna gå vidare till nästa steg (snabbtest av GAS). Det är vår kliniska erfarenhet byggd på aktiv vård, säger Johan Flodin, medicinskt ansvarig läkare på Kry.
Strama menar dock att det inte finns någon forskning som stödjer att alla kriterier kan undersökas på distans, även om läkaren har tillgång till video av patienten.
– Vi har inga problem med att fråga patienten om två av de fyra kriterierna: om de har uppmätt feber över gränsen eller om de har avsaknad av hosta. Det kan man prata med folk om, säger Stephan Stenmark, ordförande i Programråd Strama.
– Men sedan menar vi att det i nuläget inte finns något vetenskapligt stöd för att man kan göra en bedömning av förstorade lymfkörtlar i käkvinklarna på distans. Och vi vet att man kan ta foto och video med mobilen mot svalget, men vi tycker inte att det finns något vetenskapligt stöd för att det blir lika bra som en svalgundersökning utförd av en läkare på plats.
Men Johan Flodin menar att bilderna kan räcka för den bedömningen.
– Vår kliniska erfarenhet visar att vi kan göra en sådan visualisering av svalget med foto eller video, för att göra en bedömning om det föreligger dessa vita beläggningar på vuxna, eller röda, förstorade tonsiller på barn, som krävs för att komma upp i tre eller fler kriterier för att gå vidare till provtagning.
Johan Flodin påpekar att om bilderna är för dåliga kan det givetvis inte räknas som ett positivt kriterium. Han säger också att Kry inte anser sig kunna validera egenpalpation av bakre käkvinklar och därmed inte kan bedöma det i ett videomöte, men att de kan instruera patienterna att själva känna efter för att få en så komplett medicinsk bild som möjligt.
Stephan Stenmark påpekar att studierna bakom Centorkriterierna gjordes under andra förutsättningar än de som finns för digital vård i dag.
– Kriterierna som allt det här grundar sig på är framtagna i studier där patienten har varit på plats. När det kommer en ny vårdform som knappt var känd för ett år sedan, och som nu börjar bli ganska stor, bör vi hålla oss till vetenskap och beprövad erfarenhet, säger han och fortsätter:
– Det gäller inte bara privata digitala vårdgivare. Många landsting är ju på gång att starta digital vårdgivning. Vill man göra så här bör det studeras i en stor studie, eller helst flera.
Läs även:
