Umeå universitet har för fjärde gången genomfört kunskapsprov för läkare från länder utanför EU som är kravet för att få svensk läkarlegitimation. Av 73 deltagare blev endast 8 (11 procent) godkända. Frågan är om vi anlända läkare är kunskapsmässigt sämre, om provets utformning ändrats påtagligt eller om det överhuvud taget är ändamålsenligt. Resultatet förväntades vara ungefär som tidigare, men blev mycket sämre.
Den prekliniska delen är mest avgörande på grund av störst andel frågor. Denna del testar till stor del kunskaper från den första delen av läkarutbildningen. De prekliniska kunskaperna kan dock ses som en förberedelse för att studera de kliniska ämnena, som är viktigast för och tillämpas i det kliniska läkararbetet.
Många frågor handlar om hur det svenska sjukvårdssystemet fungerar. Vi som anlända läkare har inte haft möjlighet att genomföra praktik eller arbeta i Sverige eftersom Socialstyrelsen inte godkänner praktik innan provet. Hur kan det då förväntas att vi har kunskaper om systemet?
Umeå universitet skriver i en svarskommentar angående frågan om vilken typ av transport som är lämplig vid TIA/amaurosis fugax att »… patient som insjuknat med misstänkt TIA/amaurosisk fugax senaste veckan bör remitteras akut till närmaste sjukhus. Vid insjuknadet senaste dygnet bör ambulans påkallas, i annat fall kan transport ske på annat sätt, exempelvis med egen bil men det är mycket viktigt att patienter inte själv får köra…«. Detta testar inte klinisk eller medicinsk kunskap utan svensk praxis i sjukvården. Vi finner att ett tiotal frågor har liknade innebörd, det vill säga de är inte relevanta för att testa medicinska kunskaper.
En särskilt viktig synpunkt är att tiden inte räcker för att svara på alla frågor. Det finns i genomsnitt knappt 2 minuter för varje fråga. Konsekvensen är att man blir stressad, vilket försvårar möjligheten att förstå frågorna och överväga ett svar. Med större erfarenhet om provets innehåll ställer vi återigen frågan varför tidsgränsen är så sträng.
Det förekommer även otydligheter och rena sakfel, varför rimligheten och relevansen av vissa frågor bör kontrolleras. Ibland är svarsalternativen så snarlika att det är svårt att se skillnad, även för den som har svenskan som modersmål. För utländska läkare är det ännu svårare. Vidare har angivna korrekta svarsalternativ före provet inte längre gällt efter rättning, mer än ett korrekt svar har godkänts eller så har frågan behövt tas bort. Detta pekar på behovet av att frågorna kontrolleras mer noggrant.
Vi efterlyser vägledning om litteraturkällor för att kunna förbereda oss på bästa sätt inför provet. I förklaringar som ibland ges i facit till korrekta svar kan det stå »standardbok«. Vilken bok är standard för Umeå universitet? Det förekommer även i kommentarer. Som källhänvisning vill vi ha namn på bok och författare, sida eller länk till sida, för att enkelt kunna hitta informationen.
Vi befarar att nuvarande utformning av kunskapsprovet leder till att läkare från länder utanför EU riskerar att sorteras bort i legitimationsprocessen, särskilt de som arbetat länge kliniskt i hemlandet.
Det är läkarbrist i Sverige. Det är därför beklagligt att en del läkare som anlänt till Sverige inte kommer över den höga tröskel som nuvarande kunskapsprov utgör. Vi vill att Socialstyrelsen beaktar våra synpunkter och vidtar förändringar innan Umeå universitet får fortsatt mandat att ta ansvar för kunskapsprov för läkare utanför EU.
Läs repliken:
Replik från Socialstyrelsen och Umeå universitet: Kvalitetssäkring av kunskapsprovet är en pågående process
