Egenreferat. Uppskattningsvis 800 miljoner människor i världen har hypertoni. Nationella och internationella riktlinjer för behandling av hypertoni rekommenderar i dag ett systoliskt målblodtryck under 140 mm Hg för majoriteten av befolkningen. 2015 publicerades Systolic blood pressure intervention trial (SPRINT), som fann lägre risk för kombinerade hjärt–kärlhändelser och död med ett behandlingsmål under 120 mm Hg jämfört med ett under 140 mm Hg. Resultaten från SPRINT har lett till diskussioner om sänkta målblodtryck.
Vi genomförde en systematisk översikt av randomiserade kontrollerade studier som jämfört antingen olika målblodtryck eller effekten av blodtryckssänkande läkemedel med placebo. Resultaten från enskilda studier summerades i metaanalyser. Primärpreventiva studier och studier på patienter med kranskärlssjukdom analyserades separat. Primärpreventiva studier delades in ytterligare utifrån medelblodtryck före randomiserad behandling.
Totalt 74 studier inkluderande fler än 300 000 patienter analyserades. Primärpreventiv blodtryckssänkande behandling minskade risken för död och kombinerade hjärt–kärlhändelser om systoliskt blodtryck var 140 mm Hg eller högre. I 16 studier, inkluderande 69 000 patienter, var det systoliska medelblodtrycket före randomisering under 140 mm Hg. Av dessa var det endast SPRINT som fann en minskad risk för hjärt–kärlhändelser eller död med ytterligare behandling. Metaanalys av alla 16 studier (inklusive SPRINT) visade med god precision att behandlingseffekten var neutral (relativ risk [RR] 0,98, 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,90–1,06 för mortalitet; RR 0,97, 95KI 0,90–1,04 för kombinerade hjärt–kärlhändelser). För kranskärlssjuka var medelblodtrycket i de inkluderade studierna 138 mm Hg. I dessa studier minskade risken för ytterligare hjärt–kärlhändelser, men inte mortaliteten, med behandling.
Sammantaget visar våra metaanalyser, som är de mest kompletta hittills, att de generella behandlingsmålen för hypertoni bör kvarstå. SPRINT-studien är inte representativ, och den samlade kunskapen från randomiserade studier visar att lägre behandlingsmål sannolikt inte leder till bättre utfall. Undantaget är patienter med etablerad kranskärlssjukdom, som möjligen har nytta av något lägre målvärden.