Fortsatt färre vårdplatser i Sverige

De senaste åren har Sverige tillhört de tio länder i som legat i botten i samarbetsorganets OECD:s mätningar när det gäller antal disponibla vårdplatser per 1 000 invånare. I den senaste rapport »Health at a Glance«, som presenterar siffror från 2015, har de svenska sjukhussängarna blivit ännu färre. Jämfört med andra EU-länder har Sveriges lägst antal disponibla vårdplatser, bland OECD-länderna har bara Mexiko och Chile färre.

Antal disponibla vårdplatser har minskat i de flesta länderna, med undantag för Korea och Turkiet. Genomsnittet i OECD är 4,7 vårdplatser per 1 000 invånare. En utveckling som enligt OECD i stort är bra och beror på kortare vårdtider, utbyggd primärvård och mer dagkirurgi.

Sverige har förhållandevis korta sjukhusvistelser, i genomsnitt 5,9 dagar – vilket är den tredje kortaste siffran bland de jämförda länderna.

Antal läkare och sjuksköterskor per invånare har ökat sedan år 2000 i nästan alla OECD-länder. Läkartätheten är högst i Grekland, Österrike, Portugal och Norge. I Sverige finns 4,2 läkare per 1 000 invånare, genomsnittet i OECD är 3,4. Även antalet sjuksköterskor per invånare är högre än genomsnittet.

År 2015 var en tredjedel av läkarna i OECD-länderna över 55 år, och 46 procent var kvinnor. I Sverige var cirka 47 procent av läkarna kvinnor. Lettland och Estland har störst andel kvinnliga läkare, över 70 procent. Ökningen av kvinnliga läkare är kraftigast i Holland och Belgien.

Ett glädjeämne i rapporten är att livslängden fortsätter att öka. Svenskar lever längre än genomsnitten men den som föds i Japan, Spanien eller Schweiz förväntas leva längst. Kortast liv har befolkningen i Lettland och Mexiko. Högutbildade lever i snitt sex år längre än lågutbildade och kvinnor fem år längre än män.

Beräkningar från OECD visar att livslängden skulle öka med i genomsnitt 13 månader om alkohol- och tobakskonsumtionen halverades. I Sverige är användandet av alkohol och tobak förhållandevis lågt. Risken att drabbas av besvär på grund av föroreningar är också låg.

Om tio procent mer resurser per invånare lades på hälso- och sjukvård, skulle livslängden öka med i snitt 3,5 år, enligt OECD:s beräkningar. Samtidigt påpekas det i rapporten att mer resurser inte per automatik leder till bättre hälsa. Ett exempel är USA där kostnaden för hälso- och sjukvården har ökat mycket mer än i andra länder sedan 1995, samtidigt som den förväntade livslängden har minskat. Sverige tillhör de länder som lägger mest resurser på hälso- och sjukvården. 11 procent av BNP går till hälso- och sjukvård, genomsnittet i OECD är 9 procent.

De undvikbara sjukhusinläggningarna av patienter med kroniska sjukdomar, som diabetes och astma, har minskat totalt sett – vilket enligt OECD kan tolkas som att primärvården har förbättrats. Färre dör av hjärtattacker och stroke. Även för patienter med cancer har överlevnaden ökat i de flesta länderna.

Sverige är hjärtsjukdomar fortsatt den vanligaste dödsorsaken, följt av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. En ganska stor andel av Sveriges befolkning, 80 procent, säger sig ha god hälsa.

Den åtgärdbara dödligheten är relativt låg. Sverige tillhör även de länder som ligger bäst till när det gäller antibiotikaförskrivning. Ett område som däremot sticker ut negativt är obstetriskt trauma (med instrument) per 1 000 vaginala förlossningar. Här var risken att drabbas år 2015 näst högst av de 21 länder som har jämförbara data.

Väntetider och vårdsamordning är fortsatt svaga områden. Cirka 73 procent av patienterna tycker att svenska läkare spenderar tillräckligt med tid med dem. Genomsnittet är 81,3 procent. 79 procent av patienterna i Sverige tycker att de involveras i besluten som fattas. Genomsnittet i OECD är 83 procent.