Manifestationen utanför Karolinska institutets universitetsbibliotek samlade KI-studenter, forskarkollegor, vänner och medier. KI:s rektor Ole Petter Ottersen, som följer fallet noga och har krävt att Ahmadreza Djalali omedelbart ska friges i ett brev till chefen för det iranska rättsväsendet, var en av talarna. Han beskrev KI-forskaren som en av de främsta inom sitt område.
– Paradoxalt nog arbetar Ahmadreza Djalali med människor som råkat ut för katastofer, sa han.
Ole Petter Ottersen ställde krav på ett omedelbart frigivande och en rättvis prövning. Han riktade också skarp kritik mot dödsstraff i sig och talade om vikten av akademisk frihet.
– Men i dag går tankarna främst till Ahmadreza Djalali och hans familj, sa rektorn.
Lisa Kurland som är professor i akutsjukvård och har varit Ahmadreza Djalalis handledare, beskrev sin vän och forskarkollega som en artig, vänlig och bildad man. De träffades första gången 2008.
Ahmadreza Djalali är iransk medborgare med permanent svenskt uppehållstillstånd. Han disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.
Lisa Kurland berättade även att Ahmadreza Djalali brukade resa till Iran ett par gånger om året eftersom han älskade sitt hemland och ville återföra sin kunskap dit.
– Det smärtar mig att tänka på att han just nu sitter i fängelse och det smärtar mig att han inte fått träffa sin familj på snart två år. För mig är det helt overkligt att han dömts till döden, sa hon och läste upp ett brev som Ahmadreza Djalali skrivit där han bemöter anklagelserna mot honom och beskriver en mycket bristfällig rättsprocess med lögner, fabricerade filmer och förhör under hot.
Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia vädjade till Sveriges regering att agera och formellt anhålla om att den iranska regeringen friger Ahmadreza Djalali.
Det var vid en resa till Iran i april 2016 som Ahmadreza Djalali greps av landets underrättelsetjänst och anklagades för spioneri för Israels räkning. I augusti förra året inleddes rättegången och i oktober dömdes Ahmadreza Djalali till döden. En dom som har väckt stor uppmärksamhet världen över och såväl World Medical Association, WMA, som Amnesty International har engagerat sig i fallet.
WMA betraktar Ahmadreza Djalali som en samvetsfånge och har uppmanat iranska myndigheter att frige KI-forskaren. Enligt Amnesty har inga bevis lagts fram för att han skulle vara skyldig till spioneri – tvärtom hävdar han själv att han blivit ombedd av iranska myndigheter att spionera på EU-stater men tackat nej.
Domen har överklagats till Högsta domstolen som bekräftade dödsstraffet i december. Enligt Anna Lindenfors, Amnestys generalsekreterare i Sverige, är det enda som går att göra i nuläget att begära en juridisk översyn av hela ärendet.
– Det har inte lagts fram några bevis på att han har gjort något olagligt överhuvudtaget, säger hon.
Läs mer:
Dödsdom mot fängslad KI-forskare står fast
WMA uppmanar Iran: Släpp omedelbart KI-forskaren fri
KI-forskare uppges ha dömts till döden i Iran
