Avhandling. De senaste fem åren har ca 200 000 flyktingar fått uppehållstillstånd i Sverige. Många av dem har nedsatt hälsa. En faktor som kan påverka hälsan är hälsolitteracitet. Funktionell hälsolitteracitet kan beskrivas som en persons förmåga att förstå och använda sig av skriftlig hälsoinformation. Komplex hälsolitteracitet kan beskrivas som förmåga att få tag på, förstå, värdera och använda sig av hälsoinformation i stort för att kunna göra bedömningar och ta beslut om sin hälsa. Många flyktingar kommer i kontakt med svensk hälso- och sjukvård och svensk hälsoinformation första gången i samband med hälsoundersökningen för asylsökande.
Denna avhandlings syfte var att undersöka hur olika typer av hälsolitteracitet ser ut hos några grupper av nyanlända flyktingar i Sverige. Vidare syftade den bland annat till att undersöka samband mellan hälsolitteracitet och hälsostatus, i vilken utsträckning flyktingar söker vård och hur de upplever hälsoundersökningen för asylsökande. Data samlades in via två enkäter till nyanlända som talade arabiska, dari eller somali samt via fokusgrupper med nyanlända som talade arabiska eller somaliska. Totalt deltog ca 1 000 personer i studierna.
Majoriteten av flyktingarna hade begränsad funktionell och komplex hälsolitteracitet. Det var vanligare att de med begränsad komplex hälsolitteracitet rapporterade låg självskattad hälsa och nedsatt psykiskt välmående samt hade avstått från att söka vård trots att de varit i behov av det. Vidare var det vanligare att de med begränsad komplex hälsolitteracitet upplevt kvaliteten på kommunikationen som dålig och att de fått liten nytta av hälsoundersökningen för asylsökande. Andra exempel på fynd var att 55 procent upplevde att de inte fått någon information om vart de ska vända sig om de mår psykiskt dåligt och att 23 procent upplevde att de inte hade fått hjälp med sina hälsoproblem i samband med hälsoundersökningen. Den kvalitativa studien bekräftade kommunikationsproblematiken och visade bland annat att informationen inte alltid är anpassad till målgruppen och kan skapa felaktiga förväntningar, besvikelse och oro.
Avhandlingen visar på samband mellan hälsolitteracitet, hälsostatus, vårdsökandebeteende och upplevelser av hälsoundersökningen för asylsökande bland nyanlända flyktingar. För att hälso- och sjukvården, och samhället i stort, ska leva upp till befintliga mål i fråga om god och jämlik hälsa behöver både individers och verksamheters hälsolitteracitet tas i beaktande vid arbete med nyanlända flyktingar.
