Jan Marcusson, professor i geriatrik och verksam på Minnesmottagningen i Linköping, har tillsammans med skådespelaren Stefan Sauk skrivit en bok om hur man bemästrar sin scenskräck.
Hur kom det sig att du började arbeta med problemet scenskräck?
– Jag föreläser på läkarprogrammet i Linköping om hjärnans emotions- och kognitionsfunktioner och hur dessa samverkar med beteendet. Läkaryrket ställer ofta krav på individen att tala inför folk, antingen i samband med en presentation för en liten grupp kurskamrater eller anhöriga, eller för läkarkolleger vid en rond, eller som scenarieansvarig i ett akutrum. Vi vet att många upplever en enorm stress: de inser att de har kunskaperna som ska förmedlas, men känner ångest gränsande till panik inför situationen att också presentera det offentligt. Och vi har i dag ingen presentationsutbildning för våra läkarstudenter. Därför skrev jag ett kompendium för studenter och doktorander med råd om hur man kan hantera en eventuell scenskräckssituation. Vi använde kompendiet i doktorandutbildningen, sedan blev det presentationer – och embryot till en bok.
Hur kom Stefan Sauk in i bilden?
– Stefan och jag föreläste en gång på samma tillställning och kom på att våra föredrag hade beröringspunkter och att vi lika gärna kunde göra någonting tillsammans. Det tog tre år att få projektet i hamn, men nu är boken ute.
Vilka budskap lär ni ut?
– Vi belyser problemet ur olika perspektiv. Som scenkonstframställare måste man vara bekväm med att leverera en inlärd text där varje bisats och kommatecken måste återges korrekt. Och där gäller det att kunna hantera kroppsspråket. Stefan visar till exempel hur man kan förvränga och förstöra ett budskap genom att använda kroppen fel. Jag berättar om de medicinska
och biologiska aspekterna
bakom scenskräcken och tipsar om psykoterapeutiska verktyg att hantera problemet med.
Vilket är bästa verktyget mot scenskräck?
– Det är att inte låta känslorna ta över och förlama den intellektuella delen av hjärnan. Egentligen handlar det om en tillämpad KBT. Man ska utmana sin »automatiskt negativa tanke« om att någonting obehagligt kommer att inträffa om man inte lyckas med sitt framträdande till hundra procent. Man kan till exempel påminna sig själv om att man har ett övertag över publiken i och med att man i motsats till dem som lyssnar behärskar ämnet som avhandlas. Det gäller att ta till sig att obehagskänslan inför ett framträdande är kognitivt sett falsk.
Hur ska er bok användas?
– Vi använder boken till exempel då vi utbildar alla AT-läkare i Östergötland att bemästra scenskräck. Det hela går ju ut på att lära sig hantera sin hjärna och hålla koll på sina stressmekanismer. På sikt hoppas jag att boken kan användas som kursbok på läkarprogrammet och andra grundutbildningar. Vi vill att övningar i scenframträdande ska ingå i grundutbildningen för läkare. I dag finns moment på läkarlinjen då studenterna
måste resa sig och tala inför ett sjuttiotal personer – visserligen bara kursare, men ändå … Att behöva göra det utan träning kan ge tuffa psykologiska upplevelser. Det kan hända att några utvecklar en rädsla för att hålla anföranden under resten av utbildningen, kanske resten av livet. Det ska man inte utsätta läkarstudenterna för.
Namn: Jan Marcusson.
Yrke: Professor, specialist i geriatrik.
Ålder: 59 år.
Familj: Hustru, två vuxna barn.
Bor: På landet utanför Linköping.
Aktuell: Har skrivit boken »Tala inför folk. Så bemästrar du din scenskräck«. Medförfattare är skådespelaren Stefan Sauk.