Utvecklingen inom flera kroniska sjukdomar har gått åt rätt håll, vilket Socialstyrelsen menar hänger samman med en minskad tobaksanvändning. Andra faktorer, såsom fysisk aktivitet och matvanor, har dock inte ändrats speciellt mycket. Företrädare för både patienterna och vården har i Socialstyrelsens undersökning påtalat att det preventiva arbetet måste få en större roll.
Och det tycks vara på väg åt det hållet. De senaste åren har fler och fler landsting börjat erbjuda sina invånare hälsosamtal inom primärvården för att mota Olle i grind och förebygga sjukdomar som diabetes. I dag erbjuder åtta landsting hälsosamtal, tre utreder frågan om ett införande, ytterligare åtta uppger att frågan är intressant, medan två inte tycker att ämnet är intressant i nuläget.
Strukturerade hälsosamtal erbjuds till exempel i Västra Götalandsregionen och Region Jönköpings län sedan 1980-talet. I Västerbotten används metoden sedan 1990-talet och i Region Västmanland började man 2015.
Hälsosamtalen kan se lite olika ut i olika landsting, men i grunden används samma metod. Data samlas genom enkäter, mätningar och provtagningar. Frågor till patienten rör exempelvis levnadsvanor, arbete och livssituation. Samtalen fokuserar sedan till stor del på deltagarens tankar om sin egen riskprofil.
Ett begrepp som nämns i rapporten är »nudging«, som från engelska till svenska kanske kan översättas som »lättare knuffning«, alltså incitament som får människor att göra hälsosammare val. Det kan röra sig om stadsplanering, placering av varor i butiker, men också läkares motiverande samtal med patienter.
Socialstyrelsens rapport bygger bland annat på intervjuer med företrädare för patienter, regioner och landsting, och information ur dataregister och kvalitetsregister. Den är resultatet av ett tredelat uppdrag från regeringen att förbättra vården för personer med kronisk sjukdom. Rapporten »Bästa möjliga hälsa och en hållbar hälso- och sjukvård« finns på Socialstyrelsens webbplats.
