Egenreferat. Det är välkänt att fysisk aktivitet med måttlig och hög intensitet minskar risken för sjukdom och förtida död. De senaste åren har flera nya studier visat att stillasittande beteende medför hälsorisker. Fortfarande saknas dock prospektiva studier med långtidsuppföljning som har använt objektiva metoder för att mäta fysisk aktivitet och stillasittande. Studier som undersökt effekterna av fysisk aktivitet med låg intensitet, som att stå, gå eller utföra hushållssysslor, saknas nästan helt.
Vi använde data från svenska ABC (Attitude, behaviour and change), en befolkningsstudie där drygt 1 200 personers fysiska aktivitetsnivå mättes objektivt med hjälp av rörelsemätare (accelerometer). Efter 15 år jämfördes dessa data med information från Dödsorsaksregistret. Vi använde så kallade isotemporala analyser för att beräkna nyttan av att ersätta tid i stillasittande med tid i fysisk aktivitet med låg eller måttlig till hög intensitet. Cox-regression användes för att beräkna riskkvoter, och vi justerade för möjliga förväxlingsfaktorer som ålder, kön, utbildningsnivå och rökning.
Totalt 79 personer dog under uppföljningstiden, varav 24 av hjärt–kärlsjukdom och 27 av cancer. Våra beräkningar visade att byte av 30 minuters stillasittande per dag mot fysisk aktivitet med låg intensitet minskade risken för total dödlighet med 11 procent (hazardkvot [HR] 0,89; 95 procents konfidensintervall [95KI] 0,81–0,98) och risken för död i hjärt–kärlsjukdom med 24 procent (HR 0,76; 95KI 0,63–0,92). Om 10 minuters stillasittande per dag byttes mot fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet minskade risken för hjärt–kärldödlighet med 38 procent (HR 0,62; 95KI 0,42–0,91).
Vår konklusion är att hälsovinsterna med fysisk aktivitet med låg intensitet kan vara större än vad som tidigare varit känt. Framför allt minskar risken för förtida död i hjärt–kärlsjukdom.
