Egenreferat. I många afrikanska länder söder om Sahara har barn under 5 år med feber tidigare behandlats som om de alltid hade malaria. I och med att förekomsten av malaria minskat och användningen av snabbtest för malaria ökat drastiskt, är det allt fler barn som inte får någon diagnos. Barnen har alltså feber men uppfyller inte kriterierna för malaria, lunginflammation eller diarré och har inga symtom på allvarlig sjukdom. Enligt aktuella riktlinjer från Världshälsoorganisationen, WHO, ska dessa barn med »icke-allvarlig oklassificerad feber« som sökt vård hos så kallade byhälsoarbetare alltid komma tillbaka för ett återbesök efter 3 dagar. Byhälsoarbetare sköter enklare vård för framför allt barn i Afrika söder om Sahara och i Asien där tillgång till den formella hälsosektorn saknas.
De aktuella riktlinjerna med obligatoriska återbesök är en belastning för både familjerna och byhälsoarbetarna. Det har tidigare saknats studier som visar om dessa återbesök fyller någon funktion eller om det skulle fungera lika bra med återbesök vid behov, alltså om febern fortfarande är kvar efter 3 dagar eller om barnets tillstånd förvärras.
Den aktuella studien genomfördes i sydvästra Etiopien 2015–2016. Totalt inkluderades 4 179 barn som sökt vård för feber. Hälften fick rådet att komma tillbaka efter 3 dagar oavsett om febern försvunnit eller inte (obligatoriska återbesök). Resten fick rådet att komma tillbaka om barnen hade fortsatta symtom eller om tillståndet förvärrades (återbesök vid behov). Alla erbjöds en uppföljning efter 8 dagar, och 3 946 barn genomgick uppföljningen.
Vårdnadshavarna följde råden om återbesök i hög grad (93,5 procent). Vid uppföljningen efter 8 dagar hade 2,7 procent av barnen behandlingssvikt (definierat som fortsatt feber, symtom såsom vid malaria, lunginflammation eller diarré, symtom på allvarlig sjukdom eller inläggning på sjukhus). Inga dödsfall registrerades, vare sig vid 8 dagar eller vid den avslutande uppföljningen efter 29 dagar. Det förelåg ingen signifikant skillnad i behandlingssvikt mellan grupperna med de olika råden för återbesök.
Våra resultat tyder på att uppföljning vid behov av barn med icke-allvarlig oklassificerad feber är lika säker som obligatoriska återbesök. Att låta byhälsoarbetare ge rådet att endast komma på återbesök om barnen har fortsatta symtom eller om tillståndet förvärras kan vara effektivare än de aktuella rekommendationerna, eftersom det sparar resurser för både familjerna och byhälsoarbetarna.