Med en uppskattad årlig kostnad för felaktig läkemedelsanvändning på mellan 10 och 20 miljarder kronor finns möjligheter att minska vårdkostnader och lidande. Det finns förstås flera skäl till felaktig läkemedelsanvändning. En är, enligt professionen, svårigheten att få en samlad bild av patientens läkemedelsbehandling.
Syftet med projektet »Nationell ordinationsdatabas« (NOD) är att ge förskrivaren just en sådan samlad bild. Tanken är att både förskrivna preparat och patientens egenmedicinering ska visas i NOD.
Information kommer att nå NOD via import av eRecept och finnas tillgänglig genom ordinationsverktyget Pascal. Databasen är också tänkt att innehålla nya finesser som automatisk interaktionskontroll, läkemedelsinformation och stöd för generisk förskrivning.
Samtliga landsting har undertecknat avtal där de förbinder sig att påbörja integrationen av sina respektive läkemedelsmoduler för att på sikt kunna ordinera direkt i NOD.
Eftersom NOD förväntas få genomgripande effekter på hälso- och sjukvården sker arbetet i flera nätverk. Läkarförbundet ingår i styrgruppen. NOD skapas av Centrum för eHälsa i samverkan (CeHis) på uppdrag av Socialdepartementet. Databasen ska förvaltas av Apotekens Service AB, den blivande e-Hälsomyndigheten. Kompatibiliteten mot Pascal byggs av Inera AB. NOD har också bärighet på flera områden som faller under den Nationella läkemedelsstrategin, där Läkarförbundet också finns representerat.
De tekniska lösningarna är komplexa och kräver ordentlig utformning. Även den juridiska regleringen och det medicinska ansvaret på området är komplex och arbetet med NOD kräver hantering av en hel del nya juridiska situationer.
En av de frågor som aktualiseras i och med att en samlad läkemedelslista för första gången görs tillgänglig för förskrivaren är om någon ska ta hela ansvaret för patientens samtliga ordinationer. Det har förts på tal att ansvaret ska ligga hos senast ordinerande läkare eller primärvårdsläkaren, och att en separat remissfunktion bör skapas.
Alla dessa modeller har sina uppenbara problem. Det gör att Läkarförbundet nu ska utreda ansvaret för läkemedelslistan i nära dialog med bland andra CeHis och Nätverket för Sveriges läkemedelskommittéer.
Listan över utmaningar som uppstår i gränslandet mellan medicin, juridik och teknik kan göras lång, och trots att flera av dessa ännu inte lösts var projektets ursprungliga deadline snart nådd. Vi har Pascalinförandet i färskt minne och vill undvika att professionen utsätts för fler hastverk på e-hälsoområdet.
Vi har också en del frågor att lösa internt, som till exempel vem som har ansvaret för läkemedelslistan. Dessa faktorer sammantaget gör att Läkarförbundet genom sin representant i nationella styrgruppen för NOD yrkade på att skjuta upp driftsättningen av NOD. Vi är glada att styrgruppen gick på förbundets linje och på ett möte i november beslutade man att skjuta på driftsättningen till november 2014. Dessutom valde man att beakta evidensen på området och planera för en pilotversion i maj 2014 så att funktionaliteten kan testas av förskrivare i en realistisk miljö.
Vi ser alltså positivt på projektet som sådant. Tvärprofessionellt samarbete inom ramen för NOD kan skapa juridiska och tekniska förutsättningar för ett förhoppningsvis användarvänligt verktyg som spås förhindra tusentals vårdskador om året.
Ett ökat engagemang och tillräckliga resurser från makthavare, landsting och departement krävs för att projektet ska lyckas. Vi måste börja avsätta tillräckligt med pengar, resurser och tid för att ta till vara teknisk, juridisk, medicinsk och användarkompetens vid införandet av nya IT-stöd i vården.
År 2012 avsattes 3 miljoner kronor i utvecklingsbudget för NOD. Tre miljoner för ett projekt som rätt utvecklat kan medverka till att spara miljarder och försörja cirka 40 000 förskrivare med korrekt läkemedelsinformation för alla landets patienter på 123 sjukhus och 1 300 vårdcentraler. Den summan kan jämföras med de 10 miljarder som »Bana Väg i Väst« fått för att förbättra en vägsträcka på 7,5 mil mellan Göteborg och Trollhättan …
