Som Läkartidningen berättade för en vecka sedan har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, kartlagt forskningen kring värdebaserad vård. Myndigheten har kommit fram till att det finns forskning som tyder på vissa fördelar med metoden, men också att det finns också flera brister med forskningen och att den inte tillför »generell och överförbar« kunskap när det gäller specifika effekter av värdebaserad vård.
På Akademiska sjukhuset i Uppsala har man delvis arbetat efter metoden sedan 2014. Ordet »delvis« kan ses i ljuset av att metoden inte tillämpats fullt ut i alla avseenden. En komponent i värdebaserad vård är exempelvis att man tillämpar en så kallad vårdepisodersättning, en sorts paketpris för vård och eftervård. Det gör inte Akademiska.
– När det gäller ersättningssystemet sa vi ganska tidigt att vi valde att avstå från vissa delar, som ersättningsmodellen. En sådan går inte att tillämpa på ett universitetssjukhus när man har så olika och väldigt komplexa patientgrupper, säger Morten Kildal, överläkare på Brännskadecentrum och ansvarig för värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset.
Kommer SBU:s sammanställning påverka ert arbetssätt?
– I rapporten slår man fast att det inte finns evidens på samma sätt för styrformer som för medicinska behandlingsmetoder. Vi tycker det redan finns tillräckligt stöd för att mäta och följa resultat och engagera team och patienter i förbättringsarbetet. Det är kärnan i värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset.
Jarl Hellman, överläkare och processledare för värdebaserad vård inom diabetes på Akademiska, tycker att rapportens slutsats var väntad.
– Det är som förväntat, att forskningsläget är lite magert när det gäller evidens, säger han.
– Men det som är spännande är att man tycker att resultaten indikerar att komponenterna i värdebaserad vård kan ha positiv betydelse för hälsoutfall och minskade vårdtider.
Han poängterar att Akademiska inte har ändrat organisationsstruktur såsom Karolinska universitetssjukhuset har gjort där man övergett de klassiska klinikerna. Det är en struktur som Yvonne Dellmark, ordförande för Karolinskas läkarförening, tycker är kontraproduktiv när det gäller värdebaserad vård.
– Det skulle ha varit mer effektivt att behålla den gamla organisationen med multidisciplinära team, där man möjligen kunde förbättra utfallet med episodersättning i stället för ersättning per åtgärd.
Vad tänker du om SBU:s genomgång?
– Jag tänker att om man tagit till sig komponenterna i detta och tittat på vad som faktiskt inte fungerade och förbättrat dem, men behållit den gamla organisationen, så hade vi haft ett mycket bättre läge i dag.
Karolinska universitetssjukhusets direktör Melvin Samsom skriver i ett mejl till Läkartidningen att han tycker att SBU:s rapport är väl utförd.
»Jag noterar att SBU konkluderar att det tar tid att bygga upp evidens och att tre- till femårscykler är otillräckliga. När det gäller införandet av den nya verksamhetsmodellen på Karolinska delas denna uppfattning, varför erfarenhet samlas nu och kommer att fortsätta samlas efter införandet av vår verksamhetsmodell.«
När det gäller värdebaserad vård på sjukhuset skriver han att modellen »inte införts på Karolinska, utan endast de komponenter som tillför värde i Karolinskas kontext, att organisera i patientflöden och att bygga stödjande IT-system«.
Svenska läkaresällskapet har flera gånger i olika debattinlägg kritiserat modellen med värdebaserad vård. De tycker inte att SBU:s rapport presenterar några slutsatser om vilken evidens det egentligen finns för modellen, eller om den går att överföra på svenska förhållanden.
– Vi menar att det ska ställas samma krav på nya styr- och ersättningsmodeller som på nya behandlingsmetoder. Det ska finnas vetenskapligt stöd och en plan för utvärdering och likaså ska etiska principer beaktas, säger Stefan Lindgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet, i ett pressmeddelande.
Morten Kildal på Akademiska tycker dock att rapporten talar för att använda värdebaserad vård om man anpassar modellen och »inte blir dogmatisk«.
– För oss är det snarare en form av »back to basics«, att vi går från att ha arbetat på var sitt håll där jag inte träffat mina kollegor annat än runt patienten, till att samla det tvärprofessionella teamet och att det är professionen tillsammans med patientrepresentanter som får förutsättningar och mandat att förbättra vår verksamhet.
Läs även:
SBU: Brister finns i forskningen om värdebaserad vård
Värdebaserad vård: Omstridd metod på frammarsch
