Denna webbplats vänder sig till läkare

»Vem kan hjälpa onkologjouren att ta hand om en hungrig, törstig och kissnödig hund?«

»Vem kan hjälpa onkologjouren att ta hand om en hungrig, törstig och kissnödig hund?«

Jourtjänstgöring på akuten. Ett synnerligen tråkigt besked aktualiserar ett synnerligen ovanligt problem som onkologjouren nära nog går bet på att lösa. Men vad tänkte kandidaten innan han somnade den kvällen? Nina Cavalli-Björkman berättar i sin krönika. (2 kommentarer)

»Senare på natten … ensam släpper jag fram sorgen över någon annans barn.«

»Senare på natten … ensam släpper jag fram sorgen över någon annans barn.«

I jobbet som läkare händer det att människor dör, man vänjer sig och händelserna lämnar få spår. Men att barn dör kan man inte vänja sig vid, utan minns varje enskilt fall, skriver Jakob Ratz Endler i sin krönika.   (5 kommentarer)

»Varför skulle vi medarbetare bry oss …? När mantrat börjar tona ned sig i styrka, kommer det ju ett nytt.«

»Varför skulle vi medarbetare bry oss …? När mantrat börjar tona ned sig i styrka, kommer det ju ett nytt.«

Det är sällan som gällande mantra inom sjukvården tas på stort allvar av medarbetarna, skriver Jenny Persson i sin krönika. Varför skulle man bry sig alltför mycket? När gamla mantra tonas ner tilltar strax ett nytt i styrka – och gäller väl ett tag. (3 kommentarer)

»Utveckling, strategi, planering … I första hand måste man väl se till att befintlig IT fungerar?«

»Utveckling, strategi, planering … I första hand måste man väl se till att befintlig IT fungerar?«

Gott om planerare, tunnsått med lösningar – särskilt när det gäller IT. Utvecklare med helikopterseende står handfallna när praktiska problem i vardagsverksamheten pockar på akutingripanden. Röntgenläkaren Per Hintzes krönika är embryot till en strategi för åtgärd.   (3 kommentarer)

»B vill hellre leva som bror till Jesus och vara ’stor på det’ än att leva som vi i vår gråa vardag.«

»B vill hellre leva som bror till Jesus och vara ’stor på det’ än att leva som vi i vår gråa vardag.«

Som schizofren, ställd på mediciner med begränsad verkan kan man vara megaloman och »stor på det«, medan man som nymedicinerad schizofren, kalibrerad att leva det gråa vardagsliv som alla andra lever, kanske längtar tillbaka till det förra tillståndet. Hans Olsson berättar i sin krönika.  (1 kommentar)

»Varje dag tänker jag på att jag ska dö. Det är något som kommer med jobbet.«

»Varje dag tänker jag på att jag ska dö. Det är något som kommer med jobbet.«

Under en nattjour förändras det stora sjukhuset. Några finns inte längre när morgonen kommer, några har flyttat på sig och någras roller har förändrats helt. Och själv tänker man på något som man kanske inte gjord för att veta, skriver Evelina Rosenqvist i sin krönika. (3 kommentarer)

»Trösten man vill ge kan skilja sig från den någon annan vill ha.«

»Trösten man vill ge kan skilja sig från den någon annan vill ha.«

Förmågan att berätta vad man behöver är en ynnest. Det är livsnödvändigt att ha verktygen som kan ge det egna känslolivet en begriplighet och giltighet, och omvandla det till ändamålsenliga handlingar, förklarar Ulrika Nettelblad i sin krönika. (4 kommentarer)

»En ful tumör har fyllt hennes liv med aktiviteter och kontakter hon aldrig kunnat drömma om.«

»En ful tumör har fyllt hennes liv med aktiviteter och kontakter hon aldrig kunnat drömma om.«

En patient blir botad efter flera återfall i en besvärlig cancer – men ännu, när mer än fem år har gått efter sista behandlingen, hoppas hon i hemlighet att tumören kanske ändå kommer tillbaka en gång till. Nina Cavalli-Björkmans krönika förklarar. (3 kommentarer)

»Inte ett ord av uppmuntran, beröm eller bekräftelse under den hårda arbetsveckan.«

»Inte ett ord av uppmuntran, beröm eller bekräftelse under den hårda arbetsveckan.«

Avsaknaden av positiv återkoppling undergräver möjligheten till negativ, konstruktiv feedback, som ju kräver trygghet och mod för att kunna ta till sig, skriver Ebba Lindqvist i sin krönika. Impulsiv, nedsablande kritik hämmar självförtroendet och leder till navigering i ett tomrum som varken läkare eller patienter är betjänta av.  (17 kommentarer)

»Det här jobbet är ingen enmansshow. Till stor del handlar det om teamet.«

»Det här jobbet är ingen enmansshow. Till stor del handlar det om teamet.«

Först hemma vid köksbordet, efter sitt 18 timmar långa arbetspass på akuten, kunde AT-läkaren Sofia Palmarsson andas ut. Återigen blev ett liv räddat, inte tack vare någons enmansshow utan som resultat av proffsigt lagarbete.   (1 kommentar)

»Varför håller vi fast vid 1800-talsteknik när det finns modern sådan som är så mycket bättre?«

»Varför håller vi fast vid 1800-talsteknik när det finns modern sådan som är så mycket bättre?«

Varför klamra sig fast vid rutinen att verbalt tolka de fynd som otoskopet – en 1800-talsuppfinning – visar i samband med en öronundersökning? Det finns i dag digitala metoder för visuell dokumentering i bilder som säger mer än tusen ord, påpekar Jakob Ratz Endler i sin krönika. (10 kommentarer)

»Potentialen hos en förälder som återfått hoppet får aldrig underskattas.«

»Potentialen hos en förälder som återfått hoppet får aldrig underskattas.«

Citatet i The New Yorkers intervju var korrekt återgivet. Det framgick att röstläget hos en mor som återfått hoppet om uppehållstillstånd aldrig får underskattas när det gäller påverkan av vårdförloppet i komplexa sjukdomsfall förknippade med bristande samsyn. Psykiatern Björn Axel Johansson förklarar i sin krönika.   

»Om du skriver vårdintyg så kommer jag inte att tala om var jag har gömt rakbladet.«

»Om du skriver vårdintyg så kommer jag inte att tala om var jag har gömt rakbladet.«

Många kanske tror att psykiatrin behandlar människor som »mår dåligt« eller hos vilka det bara är »nerverna som spökar«. Men vissa tillstånd inom psykiatrin är livsfarliga och kan jämställas med livshotande somatiska sjukdomar, förklarar psykiatern Hans Olsson i sin krönika. (5 kommentarer)

»Själv ser jag stora svarta rubriker … ’Halvblind gammal doktor missar cancer’.«

»Själv ser jag stora svarta rubriker … ’Halvblind gammal doktor missar cancer’.«

Kvinnan som ringer hem till doktorn sent en kväll är skärrad och nära gråten. Ett hudutslag på ryggen – kan det vara cancer? Doktorn slätar över, vänligt, kvinnan börjar gråta – men sedan får det hela en oväntad upplösning. Förklaringen finns att läsa i Olle Hellströms krönika.   (1 kommentar)

»Till underläkarna säger jag, efter lunchintermezzot: Skjut mig om jag blir så där.«

»Till underläkarna säger jag, efter lunchintermezzot: Skjut mig om jag blir så där.«

På sommaren, flera veckor före Almedalsveckan, glider svenska sjukhus över i ett slags undantagsläge. Vårdavdelningar stängs, spelet om att bli av med patienter utan sängplats börjar, olust och cynism är reella hot i arbetsmiljön. Nina Cavalli-Björkman minns ett intermezzo från sommaren 2017 – och har ett uppslag för ett Almedalsseminarium.  (18 kommentarer)

»Men som barnläkare vill jag lyssna till vad tonåringar berättar om sig själva och ta det för sant.«

»Men som barnläkare vill jag lyssna till vad tonåringar berättar om sig själva och ta det för sant.«

Hade en 18-årig yngling vuxit tre cm på knappt två år? Och hur kunde två bröder som inte var tvillingar bli precis lika gamla? Var Migrationsverkets bedömningar helt bort i tok? Barnläkaren Bengt Lagerkvist berättar i sin krönika om en medicinsk kuriositet – eller ett utvisningsärende.

»Det är paradoxen: att drabbas av samhällets oförmåga, och därför söka samhällets hjälp.«

»Det är paradoxen: att drabbas av samhällets oförmåga, och därför söka samhällets hjälp.«

När någon, som en gång flytt sitt hemland för att inte förlora sitt liv, efter fyra år i trygga Sverige i stället vill fly livet självt, känner AT-läkaren Peder af Geijerstam – inringd mitt i natten för att göra sin vårdinsats – en absolut skam. (14 kommentarer)

»Den mest uppenbara stölden är alla resurser som läggs ner på att introducera värdegrunden.«

»Den mest uppenbara stölden är alla resurser som läggs ner på att introducera värdegrunden.«

»Värdegrund« är ett ord som i sjukvårdens universum har blommat ut till ett mångfasetterat begrepp: inspirerande, allestädesnärvarande, energikrävande och -alstrande. Jakob Ratz Endler går till grunden med en tolkning i sin krönika. (24 kommentarer)

»Så mycket onödig oro, så mycket arbetstid till fel sorts tröst.«

»Så mycket onödig oro, så mycket arbetstid till fel sorts tröst.«

»Varför har du skrivit 'vesikulärt bilateralt'? Är det farligt?« Patienter som läser sina journaler fordrar extra tid av sin doktor för att få hjälp med läkarspråkets facktermer – och med den stegrade oro som dessa ofta bidrar till. Nina Cavalli-Björkman berättar i sin krönika. (8 kommentarer)

»Men det känns ju redan lite bättre. Nu när doktorn är här.«

»Men det känns ju redan lite bättre. Nu när doktorn är här.«

I samtalet mellan läkare och patient kan en avgrund av oförståelse breda ut sig, när ingen förklaring gör något begripligt. För andra känns det direkt lite bättre »nu när doktorn är här«. Ulrika Nettelblad minns några patientmöten. (3 kommentarer)