– Det är ett mycket allvarligt läge för primärvården i Östersund. Med mer än hälften av läkartjänsterna vakanta är patientsäkerheten i fritt fall på vissa hälsocentraler, säger Lorenz Risk-Plotzki, ordförande i Distriktsläkarföreningen i Jämtland.

Vi träffas på ett konditori i centrala Östersund. Efter 13 år som distriktsläkare i stan har Lorenz begärt tjänstledigt och senare i höst väntar ett nytt kapitel i karriären som hyrläkare i Vilhelmina i Västerbottens län.

– Jag är en av dem som valt att sluta eftersom jag kommit till en punkt då jag inte längre kan ta ansvar för mitt uppdrag och inte heller kan se någon ljusning på situationen.

– Vi trodde faktiskt fram till i våras att vi kunde arbeta tillsammans med arbetsgivaren på ett konstruktivt sätt.  Fram till 2010 var primärvården i Östersund fullbemannad med fasta läkare. Då genomfördes stora besparingar och 18 familjeläkare lämnade organisationen. Men efter det har vi upplevt ett relativt gott samarbete med den nya primärvårdsledningen, som visat en vilja att satsa på arbetsmiljö, fortbildning och att öka resurserna för utbildningsläkare.

Därför kom de politiska propåerna om ett hyrläkarstopp som ett dråpslag, menar Lorenz Risk-Plotzki.

– Det började med ett utspel i lokalpressen – och ett par dagar senare fattades ett enigt beslut i landstingsstyrelsen. Ingen beredning, inga konsekvensanalyser. I ett läge när primärvården börjat få rätsida på situationen och minska hyrläkarkostnaderna så kör man över chefstjänstemännen och genomför detta. Ofattbart.

Sedan 1 juni gäller ett hyrläkarstopp för Östersunds primärvårdsområde och krav på restriktivitet i övriga delar av Jämtland. Sommarmånaderna har varit relativt hanterliga men nu börjar effekterna att märkas när flera familjeläkares uppsägningstider löper ut.

På Zätagränds hälsocentral i centrala Östersund har Hamid Katouzian valt att stanna kvar som enda heltidsanställda läkare.

– Enligt bemanningsplanen borde vi vara minst sju doktorer, men nu försöker jag och en kollega som egentligen gått i pension men jobbar kvar på deltid att försöka få det att rulla runt. Det är klart att det är mycket svårt, och det främjar inte långsiktighet när vi inte kan handleda AT- och ST-läkare på ett bra sätt, säger han.

I en så kallad 6:6a-anmälan – med inriktning på brister i arbetsmiljön – vänder sig nu Läkarföreningen tillsammans med Vårdförbundet till Arbetsmiljöverket för att få en granskning av situationen i Östersund.

– Vi vill dels få en allmän prövning av arbetsmiljö och bemanning. Men vi hoppas också sätta tryck på arbetsgivaren när det gäller prioriteringsplaner som egentligen borde ha kommit för länge sedan nu när doktorers och sköterskors arbetstid inte räcker till för alla patienter, säger Lorenz Risk-Plotzki.

Jämtlands läns läkarförening kräver också att landstinget säkerställer att underbemanningen inte sprider sig till fler hälsocentraler. Gällande ordning med möjlighet till omlistning inom en vecka och att kunna boka läkartider mellan hälsocentralerna ställer till problem i planeringen och skapar irritation.

– Grundproblemet är egentligen att politikerna inte varit ärliga mot befolkningen. Budskapet har varit att det är »business as usual« – att alla kan få sin läkartid. Men så är inte verkligheten längre i Östersund, säger Sara Sehlstedt, ordförande för Jämtlands läns läkarförening.

– Tyvärr finns rätt mycket av populism i detta. Stafettläkare är ett så negativt begrepp. Det är tacksamt att attackera den gruppen, och att klara en fungera primärvård kommer då i andra hand.

Sara Sehlstedt, som är röntgenläkare på Östersunds sjukhus, menar att hyrläkarstoppet får konsekvenser för stora delar av vården i Jämtland.

– Jag kan inte lita på samspelet med hälsocentralerna på samma sätt längre. Det kan handla om röntgenundersökningar med fynd som behöver följas upp. Finns där överhuvudtaget någon kollega som läser mina svar?  Det skapar osäkerhet när jag inte vet om arbetet blir gjort i andra delar av vården.

Jämtlands läns landsting har efter sommaren börjat ge vissa dispenser från hyrläkarstoppet. Men stoppet har redan fått stora konsekvenser, som vid Brunflo hälsocentral.

– När stoppet infördes hade vi fyra fasta läkare och en väl fungerande verksamhet. Men de organisationsförändringar som följde av beslutet gjorde att alla fyra lämnade hälsocentralen. Nu tvingas vi ta emot hyrläkare, vilket känns absurt när syftet med hela beslutet var att få bort beroendet av hyrläkare, säger Maria Larm, distriktssköterska vid hälsocentralen i Brunflo.

Beslutet om hyrläkarstopp togs i politisk enighet efter initiativ av moderata oppositionsrådet Christer Siwertsson. Han menar att beslutet ska ses i ljuset av landstingets extremt utsatta ekonomiska situation.

– Vi har nästan blivit avsatta av landstingets revisorer eftersom tidigare besparingar inte varit tillräckligt långtgående. Prognoserna pekar mot att vi om fem år tvingas låna till att betala ut löner – så illa är det. Stafettläkarstoppet är också en lösning som diskuterats i flera år och kan inte ha kommit som någon överraskning för personalen, säger Christer Siwertsson.

Hur ser du på konsekvenserna?

– Jag förstår att det är besvärligt och det är rimligt att vi ger dispenser där det blir nödvändigt. Men primärvården i Östersund har redovisat stora underskott i flera år och ett stafettläkarstopp kan spara 15 miljoner kronor på årsbasis om det genomförs fullt ut.

Läs även:
Landstinget backar från hyrläkarstoppet i Östersund