Enligt Socialstyrelsens riktlinjer från 2011 ska sjukvården arbeta mer förebyggande, och ta upp samtal med patienten om bland annat rökning, alkoholvanor, kost och fysisk aktivitet. Men hur ska man nå de mest utsatta grupperna, till exempel de med dålig ekonomi och låg utbildning? Det diskuterades vid ett seminarium på Medicinska riksstämman på fredagen.

– Når vi väl riskgrupperna, så blir resultatet minst lika bra som för andra. Men problemet är att nå högriskgrupperna.

Det sade Lars Jerdén, allmänläkare i Borlänge och engagerad i Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt. Han efterlyser fler riktade insatser.

Å andra sidan har landstinget i Västerbotten under flera årtionden drivit en framgångsrik folkhälsokampanj riktad till hela befolkningen. Alla som fyller 40, 50 eller 60 år bjuds in till en undersökning och efterföljande hälsosamtal. Utifrån samtalet sätter patienten egna mål, till exempel för fysisk aktivitet.

– Vi har hittills undersökt omkring 100 000 personer, berättar Margareta Norberg, distriktsläkare i Västerbotten, som arbetar med projektet.

– Och det tycks ge resultat. På 1970- och 1980-talen var mortaliteten i Västerbotten högre än genomsnittet i Sverige, men under 1990-talet var den lägre.

En särskilt utsatt grupp är svårt psykiskt sjuka. Att ha schizofreni förkortar livslängden med 20–25 år, berättade Yvonne Lowert, överläkare på psykosenheten vid Nyköpings psykiatriska klinik.

Många av dem röker mycket, dricker för mycket alkohol, rör sig inte mycket och har ohälsosamma matvanor – bland annat för att de har dålig ekonomi eller inte kan laga mat. De behöver verkligen hälsosamtal men har svårt att ta sig till vårdcentralen, säger hon:

– Vi har skickat inbjudningar och fått en hel del att komma. Det har lett till gladare patienter. Hos en del har vi hittat somatiska problem som kan åtgärdas, till exempel att huvudvärken beror på högt blodtryck. Samtalen har också lett till att patienter bildat grupper som går stavgång eller tränar på gym tillsammans.

Annica Ravn-Fischer, specialistläkare i kardiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, gjorde sin avhandling om ojämlikheterna i hjärtsjukvården i Göteborg. Hon visade bland annat att medellivslängden för män i den välbeställda villaförorten Askim är nio år längre än för män i det sämre lottade Bergsjön, och att patienter som söker för bröstsmärtor får vänta olika länge på kranskärlsröntgen beroende på i vilket slags stadsdel de bor.

Hon har också idéer om hur man ska nå fler i de utsatta grupperna:

– Många använder Facebook, många läser Metro och många besöker regelbundet bibliotek. Har man dålig ekonomi söker man sig till information som är gratis.