Enligt CeHis handlingsplan för 2013–2018 ska alla svenskar kunna läsa sin egen journal via nätet vid utgången av 2017. Planen är inte bindande, men en stor andel av landstingen har som mål att följa planen. 

Invånarna i Uppsala län har hittills varit ensamma i landet om att kunna logga in på sin journal hemifrån. Men de närmaste åren kommer journal på nätet slå igenom på bred front. Under 2014 kommer, om tidsplanerna håller, ytterligare fem landsting att ha infört eller påbörjat införandet av journal på nätet. Redan vid utgången av året kommer uppskattningsvis mellan två och tre miljoner svenskar att ha tillgång till nätjournaler.

Som Läkartidningen har rapporterat har införandet av journal på nätet i Uppsala kantats av kritik från läkarföreningen. En del handlade om att man inte samverkade före införandet, vilket ledde till att landstinget tvingades betala skadestånd till facken. Men den tyngsta kritiken handlar om att man inte lyssnat på läkarnas varningar om riskerna, som att patienter får svåra besked via sin nätjournal i stället för från sin doktor, att osignerad och potentiellt felaktig information leder till att patienter tar olämpliga och kanske ödesdigra beslut samt att tillgången till åtkomstloggar leder till hot mot personalen.

I Skåne, som inför nätjournaler redan i februari, har man beslutat att i ett första skede bara tillgängliggöra ren journaltext, inte provsvar. När det gäller frågor om osignerat material, rådrum för att hinna ge svåra besked samt tillgång till åtkomstloggar, har man ännu inte fattat något beslut. Fram till införandet planeras ett antal möten med personalorganisationerna där dessa frågor ska diskuteras, berättar Matz Widerström, chefläkare vid förvaltningen för medicinsk service i Region Skåne.

Enligt honom har man dragit lärdomen från Uppsala att det är viktigt att få med sig medarbetarna.

– Det är absolut mitt mål att vi ska nå en samsyn, och att vi om vi inte når ända fram åtminstone har en hyfsad enighet med de fackliga organisationerna.

Björn Widlund, ordförande för Läkarförbundet Skåne, hade gärna sett att man haft mer tid för den dialogen, men att man vill ha en diskussion tycker han är »ett fall framåt«.

– Tolkar man det positivt har man fortfarande en fot på bromspedalen och kan tänka sig att trycka till om vi för fram relevanta argument.

Jönköping är ett annat landsting som planerar att införa journal på nätet under 2014. Ordföranden för Jönköpings läns läkarförening, Bengt Hultberg, menar att »allt gick fel i Uppsala« och hoppas och tror att landstinget inte ska göra om misstagen.

– Att inte samverka i en så viktigt fråga vore katastrofalt.

Bengt Hultberg säger att nätjournalerna är en fråga som engagerar medlemmarna och diskuteras mycket ute på klinikerna. Bland annat finns en oro för att patienternas frågor om journalerna ska skapa merarbete.

– Men den viktigaste frågan för oss är att man inte lägger ut osignerade anteckningar. Det kan vara negationer som fallit bort eller läkemedelsordinationer där man lagt till en nolla. Uppgifterna måste vara helt säkra innan de lämnas ut, det är en patientsäkerhetsfråga.

Region Skåne kommer att använda den tekniska plattform som tillhandahålls av Center för eHälsa i samverkan, CeHis, som bygger på Uppsalas system. I Stockholm, där journal på nätet införs stegvis med början den 15 januari, har man däremot tagit fram ett eget system. Enligt vad som sagts till läkarföreningen kommer det till skillnad från i Uppsala att finnas ett 14-dagars rådrum från det att ett provsvar eller en journalanteckning skrivs in till dess att den blir tillgänglig.

– Vi har haft en bra dialog med landstinget, och vi upplever att man har tagit till sig att det är bättre att få rätt besked med en viss fördröjning än att få snabb tillgång till en ofärdig anteckning, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Stockholm läkarförening.

Något man däremot inte fått gehör för är möjligheten att menpröva uppgifter.

– Vi menar att det kan finnas känsliga uppgifter även i till exempel en ortopedijournal och har krävt att det ska gå att klicka i att en uppgift kan tillgängliggöras.

Björn Widlund säger att man i Skåne insett att nätjournaler i någon form kommer att införas. Vad gäller mervärdet för patienterna är man dock lika skeptisk som i Uppsala, där en stor del av läkarna enligt en enkätstudie tvivlar på att nätjournaler leder till bättre vård (LT nr 37/2013).

– Att göra journalen tillgänglig över nätet okommenterat bara för att det är teknisk möjligt tycker vi är en dålig idé, för det är inte ägnat att göra patientens vård bättre. Jag hade hellre sett att man lagt lite tid på att utveckla en modell som ger möjlighet till kommunikation med patienterna.

Ingen framgång i kampen mot nätjournalerna

Upplands allmänna läkarförening har försökt få flera olika myndigheter att ingripa mot de risker man ser med nätjournalerna. Datainspektionen och JO valde att inte ta upp frågan alls. Socialstyrelsen höll med om att svåra besked måste ges på ett bra sätt, men bedömde vid tillfället inte tiden mogen för en tillsyn. Arbetsmiljöverket avslog ett krav att myndigheten skulle förbjuda tillgång till åtkomstloggar utan föregående menprövning, men krävde däremot att landstinget informerar personalen om hur de ska agera vid hotsituationer kopplade till att patienter fått se loggen.

Samtidigt slog Högsta förvaltningsdomstolen fast i en principiellt viktig dom att osignerade journalanteckningar är allmän handling, som normalt ska lämnas ut till patienten. Landstingen har dock ingen skyldighet att lämna ut informationen elektroniskt.

Många har tittat i sin journal.

Den 8 november 2012 blev det möjligt för alla vuxna invånare i Uppsala län att läsa sin journal via nätet. Den 11 december 2013 hade

  • 41 385 användare loggat in
  • 208 606 inloggningar gjorts
  • 14 727 personer kontrollerat åtkomstloggen
  • 3 554 vårdnadshavare kontrollerat sina barns journaler.

Källa: Benny Eklund, Landstinget i Uppsala län.