AT-läkare släpar efter i löneutveckling

Förra året steg lönerna för AT-läkare och legitimerade vikarier med 1,8 respektive 1,7 procent. För hela läkarkollektivet var höjningen 2,2 procent. Precis som i fjol släpar alltså de yngre läkarna efter i löneutvecklingen (se LT 19–20/2013).

Lägstalönerna för AT-läkare togs bort i löneavtalet 2011 och i stället fick de möjlighet till en regelrätt förhandling både inför anställningen och efter 12 månader. Förhoppningen var att få upp lönerna genom att gå mot individuell lönesättning.

– Jag är lite besviken på att det inte verkar ha haft någon positiv effekt. Vi får också rapporter om att det är svårt att få till någon egentlig löneförhandling för AT-läkarna, både när man börjar och efter tolv månader, säger Emma Spak, ordförande i Sveriges yngre läkares förening.

Innan man gjort en närmare analys är hon dock inte beredd att säga att det var ett misstag att släppa lägstalönerna.

– Den nationella statistiken är lite trubbig och behandlar samtliga AT-läkare i grupp. Sylf har under våren börjat ett arbete med att samla in mer detaljerad statistik för att se var stötestenen ligger. Är det ingångslönerna som är låga eller löneutvecklingen under AT som är dålig? Vi vill också se om det ser det likadant ut i hela landet eller om det är olika på olika ställen.

En viss tröst kanske kan vara att det såg likadant ut när den så kallade lönetariffen för AT-läkarna avskaffades och lägstalönen infördes 2004.

– Om man tittar år för år från 2003, så har AT-läkarna haft bättre löneutveckling än samtliga befattningshavare alla år utom 2011–2013 och 2005–2007. Det kan finnas en osäkerhet om hur man ska lönesätta när man gör sådana här förändringar, påpekar Karin Rhenman, chefsförhandlare på Läkarförbundet.

I övrigt visar statistiken att den genomsnittliga lönen för läkare i november 2013 var 57 489 kronor i månaden. Bäst löneutveckling hade distriktsläkare med särskilt ansvar, 3,1 procent. Manliga läkare tjänade i snitt 5 775 kronor mer än kvinnliga. Procentuellt hade dock de kvinnliga en något bättre löneutveckling, 2,4 procent jämfört med 2,2 för männen.