Den nyutexaminerade barnmorskan hade sökt anställning på tre kvinnokliniker inom Jönköpings län. Efter att ha förklarat att hon på grund av sin kristna tro inte kunde utföra aborter meddelade arbetsgivarna att anställning inte kunde bli aktuellt, se LT nr 9–10 2014.
Motivet var bland annat att kliniken var för liten för att kunna skapa undantag för vilka arbetsuppgifter, att alla barnmorskor måste vara beredda att möta kvinnor i olika abortsituationer, att en anställd måste delta i klinikens samtliga arbetsuppgifter och också delta i det roterande schemat.
Barnmorskan har anmält händelserna till diskrimineringsombudsmannen (DO) som dock kommit fram till att det inte handlar om diskriminering. Av motiveringen framgår bland annat att landstingets villkor att barnmorskor måste kunna medverka vid aborter får anses utgöra ett relevant krav att ställa på en sökande av en tjänst som barnmorska.
I veckan debatterades också saken i riksdagen sedan Julia Kronlid (SD) i en interpellation frågat vad socialminister Göran Hägglund (KD) avser göra för att garantera rätten till samvetsfrihet för personal inom hälso- och sjukvården. Julia Kronlid vill att Sverige inför en lagstadgad rätt till samvetsfrihet och hänvisade till EU-resolutionen 1763. Göran Hägglund anser dock att lagstiftning är ett klumpigt instrument i det här fallet och som riskerar att äventyra den svenska abortlagstiftningen.
Däremot sa Göran Hägglund att större arbetsplatser borde kunna inrymma också personer som vill avstå från att delta i viss verksamhet för att deras samvete förbjuder dem.
– En lag blir fyrkantig och svår för att möta de människor som har sjukvårdsbehov. Jag tror helt enkelt att den bästa vägen är att lösa de här frågorna lokalt, i samverkan mellan den som vill bli anställd och den tilltänkta arbetsgivaren, sa Göran Hägglund.
Läs även:
