AT-läkare bär upp en stor del av svensk akutvård. Sveriges radio har tittat på schemaläggningen en vecka i mars på 32 svenska akutmottagningar. Resultatet visar att mer än var tredje läkare, 36 procent, inte var klar med sin allmäntjänstgöring. Och endast två av tio läkare som arbetade den aktuella veckan var färdiga specialister.

Läkaren Martin Wohlin, som forskar och undervisar om akutsjukvård vid Uppsala universitet, ser flera problem med detta.

– Jag tror det förlänger vårdtiderna väldigt mycket. Att det fördröjer, fördyrar och försämrar, säger han till Sveriges radio.

Emma Spak, ordförande i Sveriges yngre läkares förening (Sylf), är inte särskilt överraskad över kartläggningens resultat.

– Nej, vi tittar ju på detta i vår årliga AT-ranking.

Att det finns många AT-läkare på akutmottagningarna tycker hon i grunden är bra.

– Vi tycker att det är en självklarhet att läkare under vidareutbildning arbetar på akutmottagningarna. Det är nödvändigt för att man så småningom ska kunna bli erfaren specialist själv.

Problemen uppstår enligt Sylf först om de olegitimerade läkarna inte får tillräcklig handledning. 

– Som olegitimerad bör man alltid ha tillgång till en legitimerad kollega på sjukhuset där man jobbar, säger Emma Spak.

Något som i dag inte alltid fungerar enligt Sylfs årliga AT-ranking. Den bygger på en enkätundersökning från medlemmar i Sylf som genomför eller nyligen avslutat sin AT. I den senaste undersökningen uppgav 27 procent av dem som hade en medicinplacering och 25 procent av dem som hade en kirurgplacering att det förekom jourer utan att det fanns en legitimerad kollega i huset. Bland dem som hade en psykiatriplacering uppgav hela 40 procent att de gick jourer utan stöd från en legitimerad kollega.

Ytterligare ett problem är bristen på AT-platser. I dag är det i snitt nio månaders väntetid i Sverige. Många väljer att arbeta i väntan på en plats.

– Och de arbetar inte sällan inom specialiteter där man går mycket jour och jobbar mycket på akutmottagning, säger Emma Spak.

Sylfs AT-ranking från 2013 visade att endast 44 procent av underläkarna som arbetade kliniskt före AT hade en personlig handledare. Och det var bara 55 procent som fick delta i AT- och ST-läkarnas undervisning och grupphandledning.

– På en del håll i landet ser vi att de som kommer direkt från grundutbildningen har sämre handledning och uppbackning än AT-läkarna. Det finns sjukhus där det är ok att du går ensam jour i väntan på AT, men måste ha stöd från en legitimerad kollega när du sedan gör din AT, säger Emma Spak.

Enligt Sylf är det viktigt att utöka antalet AT-platser så att läkarna snabbare kan bli legitimerade och gå vidare till ST.

Sveriges Radio har frågat sjukhuscheferna vad de tycker om att drygt 30 procent att läkarna på akutmottagningarna är olegitimerade. Åsikterna varierar. En del uppger att de hellre skulle vilja ha fler erfarna läkare, andra tycker att det fungerar bra så länge det finns stöd från legitimerade läkare.

sin hemsida har Sylf kommenterat radions kartläggning.