Läkaren intervjuades av SVT:s lokala nyheter i november i fjol, då han gav sitt stöd till Haverikommissionen, som i en rapport pekat på brister vid Karolinska universitetssjukhuset.
Ett par dagar efter att intervjun gjordes ska han ha nåtts av rykten om att personer i ledningen ville att han skulle sägas upp. Han bad därför SVT att inte sända intervjun, vilket inte heller skedde.
En vecka efter intervjun kallades han till ett möte med klinikchefen där han muntligen fick veta att hans vikariat skulle avslutas på grund av arbetsbrist.
Enligt den stämning som läkaren lämnat in till tingsrätten tog sjukhuset senare tillbaka uppsägningen då man insåg att den saknade saklig grund. I stället omplacerades han från Solna till Huddinge där han fick fast tjänst. Eftersom hans speciella kompetenser inte kan utnyttjas på det nya arbetsstället skriver läkaren att han har känslan av att det handlar om ett straff.
Läkaren menar att uppsägningen bröt mot en rad bestämmelser i LAS: bland annat saknades saklig grund, den skedde muntligt och inte skriftligt och någon turordningslista fastställdes inte. För de 46 dagar då sjukhusets försök att säga upp honom pågick kräver läkaren 50 000 kronor i skadestånd.
Det faktum att uppsägningen sammanföll i tid med att läkaren talat med media fick ett 90-tal av läkarens medarbetare att ställa sig bakom ett upprop där man uttryckte oro för att meddelarfriheten inte respekterades på sjukhuset.
