Generellt sett visar den färska rapporten att svenskarna mår allt bättre. Men hälsoskillnaderna är fortsatt stora och ökar i en del grupper, skriver Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande. Utbildningsnivån spelar stor roll, enligt rapporten. Lågutbildade drabbas betydligt hårdare än högutbildade av sjukdomar, självmord och olyckor.

En 30-åring med förgymnasial utbildning förväntas leva fem år kortare än en jämnårig som har studerat vidare efter gymnasiet. Och en person mellan 35 och 44 år utan eftergymnasial utbildning löper tre gånger så stor risk att få en hjärtinfarkt, jämfört med en person i samma åldersintervall som har en eftergymnasial utbildning. Självmord och psykisk ohälsa är dubbelt så vanligt bland lågutbildade.

Människor med lägre utbildningsnivå utsätts enligt Folkhälsomyndigheten bland annat för större risker i arbetslivet och en ekonomisk utsatthet, samtidigt som de har mindre inflytande och makt att påverka sin livssituation. 

– Hälsoskillnaderna i befolkningen är ett stort problem inte bara för de drabbade utan för hela samhällets utveckling. Vi måste motverka detta på bred front, säger generaldirektören Johan Carlson i pressmeddelandet.

Lågutbildade kvinnor sticker ut särskilt i statistiken. Medan dödligheten för kvinnor mellan 35 och 64 år med eftergymnasial utbildninghar har minskat med 33 procent under en 20-årsperiod, är motsvarande minskning för lågutbildade kvinnor endast 6 procent.