Läkaresällskapet har nyligen inlett en satsning på man kallar för vardagsetik, där man vill belysa situationer i den dagliga läkargärningen ur etiskt perspektiv. Under en workshop tidigare i vår låg fokus på en av de mest inarbetade rutinerna i sjukhusvården: ronden.

– Ronden är en företeelse som varit central i sjukvården under lång tid och som vi har utgått från måste gå till på ett visst sätt. Men vi hade hört talas om kliniker som hade tänkt om och funnit arbetsmetoder som stämde bättre överens med både lagstiftning och yrkesetik, säger Ingemar Engström, ordförande för Läkaresällskapets etikdelegation.

Det mest uppenbara problemet med den traditionella ronden, åtminstone så länge patienten ligger på flerbäddssal, är att det är svårt att leva upp till kravet att patientuppgifter inte får röjas för utomstående.

– Om man ska följa de bestämmelser om tystnadsplikt och sekretess som finns måste man informera patienten i förväg om att ronden ska ske och vilka som kommer att delta. Patienten måste samtycka, och om patienten säger nej så måste det respekteras. Och nytt samtycke måste inhämtas åtminstone varje gång det kommer en ny patient i salen, säger Ulrika Sandén, lektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, som framhåller att tystnadsplikten är ett personligt yrkes­ansvar.

– Om man följt de rutiner som finns kan det vara en förmildrande omständighet, men det fråntar en inte det grundläggande ansvaret.

När patienter får tycka till om den traditionella ronden är det dock inte integriteten som det största bekymret, utan att den går så snabbt och att allt fokus ligger på det medicinska. Det framgår av en studie där man djupintervjuat 14 patienter på en kardiologiavdelning.

– Att ronden går fort gör att en del patienter känner att det är svårt att få till ett bra samtal. Särskilt om det är en patient som har lite svårt att formulera sig och blir stressad när doktorn kommer, säger Christine Leo Swenne, lektor i omvårdnad vid Uppsala universitet och en av författarna till studien.

Att inte veta när ronden kommer kan också vara frustrerande.

– Man börjar vänta redan klockan 8.30 och väntar ända fram till 12 och man är jättenervös för att missa det här mötet som är det enda tillfället där man träffar en specialist.

När det gäller sekretessen tycker patienterna inte att det är ett problem om medpatienterna tar del av löpande information om exempelvis provsvar och undersökningar.

– Däremot om man ska få besked om diagnos eller prognos vill man ha ett samtal med doktorn i enrum, säger Christine Leo Swenne.

Syftet med det alternativa sätt att ronda som införts i Kungälv och på andra ställen, där patienterna kommer till ett särskilt rum där man träffar hela vårdteamet, är att komma runt de problem med integritet och delaktighet som finns med den traditionella ronden.

– Det är ett sätt att följa den lagstiftning vi har och säkerställa patientens integritet som jag tycker både etiskt och juridiskt är väldigt tilltalande, säger Ulrika Sandén.

Även om de mest uppenbara fördelarna handlar just integritet och delaktighet, är det enligt Ingemar Engström inte ovanligt att man på de ställen där man prövat att ronda på annat sätt också upplever att det kan finnas rent medicinska vinster.

– Bland annat har man noterat på Radiumhemmet att man använde mindre sömnmedicin på en avdelning där man infört sittronder. Genom en ökad delaktighet föreföll det som att patienterna var tryggare på något sätt.

Thomas Flodin, ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd, tycker att det är positivt att man prövar nya sätt att ronda, samtidigt som han framhåller att den traditionella »gåronden« genomgått stora förändringar under senare år.

– När jag började arbeta rondade man på det gamla sättet med ett stort följe som gick runt där man drog detaljerade sjukdomshistorier inför medpatienter i flerbäddssal. Men i dag förekommer det på många ställen att man har en gemensam information före ronden med personalen och bara en kortare, enklare rond inför patienten. Dessutom är det ju generellt vanligare att patienter ligger på enkelrum.

Även utomlands har vikten av att »kvalitetssäkra« ronden, etiskt och medicinskt, börjat uppmärksammas. I Storbritannien har Royal College of Physicians och Royal College of Nursing gemensamt tagit fram en »best practice« för ronder, och tanken på att ta fram något motsvarande för den svenska vården väcktes på workshopen, berättar Ingemar Engström.

– Det var inte något vi hade tänkt, men när vi tittat på de engelska riktlinjerna är de inte så tokiga, möjligen kommer vi att tillsammans med andra professionella organisationer ta fram något liknande.

Under alla omständigheter verkar det stå klart att gårdagens rond inte är anpassad för framtidens patient.

– Man ser ju generellt i studier att yngre personer vill ha mer information, och när de som är unga i dag blir äldre kommer de nog att vilja få saker förklarade för sig och kanske diskutera besluten, och då krävs det ju längre samtal, säger Christine Leo Swenne.

 

Läs även:

Här är patienten en del av teamet