När den borgerliga regeringens andra mandatperiod nu går mot sitt slut står det klart att beslut som påverkar läkarkåren tagits även under denna fyraårsperiod. Förändringarna är långtifrån så omfattande som de stora vårdvalsreformerna regeringen drev igenom efter valsegern 2006 – men det finns saker värda att uppmärksamma. Läkarförbundets utredningschef Per Johansson lyfter tillsättningarna av särskilda samordnare på flera områden som några av de viktigaste nyheterna.    

– Det sätter definitivt sin prägel på sjukvården. Det är svårt att bedöma resultatet än, men jag tycker till exempel att tillsättningen av äldresamordnaren har lett till mer fokus på de mest sjuka äldre. Det finns pengar, projekt har dragits i gång. Det har blivit en diskussion kring de här frågorna, säger han till Läkartidningen.   

Tillsättningen av samordnaren och utredaren Göran Stiernstedt som ska se över hälso- och sjukvårdens resursutnyttjande – där den administrativa bördan för läkargruppen ingår – är ytterligare en viktig satsning. Liksom den nya samordnaren för kronikervården, anser Per Johansson.  

– Kronikersamordnaren är ett sätt att hantera ett problem som har uppstått till följd av vårdvalsreformen och den nationella vårdvalsgarantin. De medförde ett kraftigt sökandetryck på inte minst primärvården, där vården av sköra äldre och kroniskt sjuka till viss del trängts undan. Den samordnaren har en jätteviktig funktion. 

Bildandet av flera nya myndigheter på hälso- och sjukvårdsområdet är en annan förändring värd att nämna. Liksom förslaget om att reglera läkarnas fortbildning. Samtidigt konstaterar Per Johansson att regeringen inte har visat samma förändringskraft som under den första mandatperioden. Mycket har handlat om att förädla och förvalta tidigare reformer.  

– De stora dragen genomförde man ju under den förra mandatperioden. Det är den politiska logiken, när det kommer en ny regering som varit i opposition så har den idéer med sig som den vill genomföra. Det vi saknar är personalförsörjningsfrågan, som hänger ihop med de här reformerna, säger han och tillägger: 

– Vi har fortfarande en enorm brist på allmänläkare och regionala ojämlikheteter, men inget system för att hantera det. Det är definitivt något man har missat. Men vi har jobbat mycket med det och märker att politikerna börjar ta det till sig lite nu. Ska man vara kritisk är det också märkligt att regeringen först utredde läkarutbildningen men sedan valt att lägga betänkandet i malpåse.  

 

Myndighetskartan

En handfull nya myndigheter har tillkommit på hälso- och sjuvårdsområdet de senaste åren. Såhär ser myndighetskartan ut nu:  

eHälsomyndigheten – NY

Ska utveckla och samordna nationell e-hälsa och skapa stöd för privatpersoner, yrkesverksamma och beslutsfattare. Lagrar och förmedlar elektroniska recept och ansvarar för den nationella läkemedelsstatistiken. Bildades 1 januari 2014 och ersatte då Apotekens Service AB.  

Folkhälsomyndigheten – NY

Har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor och ska bygga upp och förmedla kunskap till hälso- och sjukvården och andra aktörer på smittskydds- och folkhälsoområdet. Bildades 1 januari 2014 efter att Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut slagits ihop. Övertog då också ansvaret för miljöhälsa och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen. 

Forsknings­rådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) – BYTT NAMN

Finansierar grundforskning och behovsstyrd forskning på området, där vård och omsorg ingår sedan 2013. Ska stärka den vetenskapliga kunskapsbasen och »möta hälso- och sjukvårdens behov«. Hette tidigare Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, Fas, men bytte namn till Forte 1 juli 2013. 

Försäkringskassan 

Administrerar de delar av socialförsäkringen som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Samordnar resurser för att hjälpa sjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Bildades 2005 när de 21 försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket slogs ihop.

Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd (HSAN) 

Prövar behörighetsfrågor gällande legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, så som återkallande av legitimation eller indragning av förskrivningsrätt. Detta efter anmälan av Inspektionen för vård och omsorg, Justitieombudsmannen, Justitiekanslern eller den yrkesutövare saken gäller. Leds av en nämnd med en domare och representanter från SKL och de stora fackliga centralorganisationerna. Inrättades 1980. 

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) 

Ska stärka rättssäkerheten på socialförsäkringsområdet genom att granska system och effektivitet hos i första hand Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Har bla granskat läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen och läkarintyg i sjukpenningärenden vid graviditet. Bildades 1 juli 2009 efter att regeringen bla ansett att Försäkringskassan inte bör utöva tillsyn över sig själv.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) – NY

Ansvarar för tillsyn av hälso- och sjukvård, dess personal, socialtjänst och LSS-verksamhet (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Handlägger anmälningar enligt bla Lex Sarah och Lex Maria och allmänhetens klagomål på vård och omsorg. Prövar ansökningar om patientjournalförstöring mm. Bildades 1 juni 2013 och tog då över delar av Socialstyrelsens arbete.

Läkemedelsverket (LV) 

Godkänner och kontrollerar läkemedel, kosmetika och medicintekniska produkter. Ska utöva tillsyn över apoteksverksamheten i Sverige och stödja forskning på området. Bildades 1990.

Myndigheten för delaktighet – NY

Jobbar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. Arbetar mot myndigheter, kommuner och landsting och ska sprida kunskap och ta fram riktlinjer på området, initiera forskning och lämna förslag på åtgärder till regeringen. Bildades i maj 2014 efter en sammanslagning av Handisam och Hjälpmedelsinstitutet.

Myndigheten för vårdanalys – NY

Granskar och analyserar offentlig och privat finansierad hälso- och sjukvård utifrån ett patient- och brukarperspektiv, tandvård och delar av socialtjänsten inkluderat. Utvärderar reformer och satsningar från regeringen. Har bla granskat prestationsbaserad ersättning i vården och hur läkarnas arbetstid används. Bildades 2011.

Socialstyrelsen

Ska värna hälsa och allas lika tillgång till god vård och omsorg gällande socialtjänst, hälso- och sjukvård och smittskydd. Är en återkommande remissinstans i hälso- och sjukvårdsfrågor, tar fram styrdokument för patientsäkerhet, publicerar jämförelser mellan landstingen mm. Bildades 1968.

Statens beredning för
medicinsk utvärdering (SBU) 

Ska utvärdera de metoder som används i vården utifrån aktuell forskning och fastställa deras effekt, risker och kostnader. Bildades 1987, är en egen myndighet sedan 1992. 

Statens institutions­styrelse (SiS)

Bedriver individuellt anpassad tvångsvård. Ger vård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Tar emot ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård. Bildades 1993. 

Tandvårds- och läkemedels­förmånsverket (TLV) 

Granskar och beslutar om vilka läkemedel och tandvårdsbehandlingar som ska ingå i högkostnadsskydden. Ska också bidra till god service och tillgänglighet på apotek. Bildades 2002 (hette då Läkemedelsförmånsnämnden). Bytte namn till TLV 2009. 

Regeringen föreslår råd för statlig kunskapsstyrning 

Regeringen har föreslagit att ett råd för statlig kunskapsstyrning bildas 2015. Tanken är att knyta samman de åtta myndigheterna: 
ehälsomyndigheten 
Folkhälsomyndigheten 
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) 
Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Läkemedelsverket
Socialstyrelsen
Statens beredning för medicinsk 
utvärdering (SBU)
 
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverketsom ska representeras i rådet av sina högsta chefer. Om förändringen går igenom påverkas myndigheternas uppdrag. 

Förändringar som påverkat läkares arbetsliv sedan förra valet: 

Sedan valet 2010 har flera förändringar ägt rum som påverkar läkarnas arbetsliv. Några av de största är: 

Myndighetskartan ritades om

Fem nya myndigheter har bildats i syfte att bättre reglera hälso- och sjuvården, och lika många har försvunnit. (Se föregående sida.) 

Särskilda samordnare 

Fem nya samordnare har tillsatts:   

1. Äldresamordnare Eva Nilsson Bågenholm (mest sjuka äldre) utsågs 2011. 4,3 miljarder kronor satsas under mandatperioden.

2. Psykiatrisamordnare Anders Printz utsågs 2012. 870 miljoner kronor per år avsätts för åren 2012–2016.

3. Vårdvalsamordnare Roger Molin (specialiserad öppenvård) utsågs 2011. 360 miljoner avsätts för insatser nationellt och i landstingen 2012–2014.

4. Samordnare för ökat resursutnyttjande, Göran Stiernstedt, utsågs 2013. Utsågs 2013, inget nämnvärt pengatillskott.

5. Kronikersamordnare Roger Molin utsågs 2014. Satsningen är på 450 miljoner kronor åren 2014–2017.

Papperslösas rätt till vård 

Efter en uppgörelse mellan regeringen och MP utvidgades vården för papperslösa den 1 juli 2013 genom en lagändring. Vuxna papperslösa har nu samma rätt till »vård som inte kan anstå« som vuxna asylsökande, och barn utan uppehållstillstånd har samma rätt till vård som andra barn i Sverige. SD opponerade sig mot den utökade rätten till vård medan V ville gå längre och bl a ge papperslösa rätt till full sjukvård. Lagändringen utreds nu av Statskontoret, som bland annat ska se om landstingen följer reglerna.

I juni i år ställde sig 23 av vårdprofessionernas organisationer, bl a Läkarförbundet och Läkaresällskapet, bakom ett uttalande där det sägs att tolkningen av »vård som inte kan anstå« inte får strida mot riksdagens prioriteringsprinciper. Prioriteringen ska ske enligt samma principer för alla, menar organisationerna som tar avstånd från diskriminering av asylsökande och papperslösa.

Missbruksvården 

Sedan den 1 juli 2013 har kommuner och landsting ett nytt, lagstadgat krav på sig att samarbeta kring personer som missbrukar. Regeringen drev igenom lagändringen våren 2013 efter att ha legat på den egentillsatta Missbruksutredningens förslag i två år – ett förslag som innehöll ett 70-tal möjliga reformer för bättre missbruks- och beroendevård. S, MP och V kritiserade regeländringen för att vara påfallande tunn jämfört med det omfattande dokument som Missbruksutredningen presenterat, och uttryckte ord som »snopenhet« och »pappersprodukt«. Med ändringen frångick regeringen också helt utredningens förslag om att lägga huvudmannaskapet för missbruks- och beroendevården på landstingen, vilket även väckt kritik från flera håll.

Patientsäkerhetspengar

I samband med att den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft den 1 januari 2011 avsatte regeringen pengar för att få fart på landstingens patientsäkerhetsarbete, i samarbete med SKL. Pengarna betalas ut efter ett prestationsbaserat system fram till 2014. Hittills har landstingen fått dela på knappt 1,4 miljarder kronor. Men satsningens effekter är oklara. Socialstyrelsens granskning av framför allt den somatiska slutenvården visar att landstingens mätning av patientsäkerhetsåtgärder tagit fart, men att några påtagliga effekter av åtgärderna inte syns.  

Satsning på nationella kvalistesregister 

Efter en överenskommelse med SKL beslutade regeringen 2011 att utveckla de nationella kvalitetsregistren för vård och omsorg 2012–2016. Syftet var att öka kvaliteten på och användningen av de befintliga kvalitetsregistren. Satsningen har dock kritiserats av Riksrevisionen, som anser att systemet är arbetskrävande, kostsamt och tveksamt gällande en positiv inverkan på kvaliteten i vården. »Viljan att på relativt kort tid få igång en bred registrering, hög täckningsgrad och ökad användning av kvalitetsregistren för flera olika ändamål förefaller motverka statens intention om att vårdenheterna själva ska utforma hur de utvecklar vården«, skrev Riksrevisionen i sin sammanfattning.

Läkemedel 

2011 kom regeringen och Sveriges kommuner och landsting överens om en nationell läkemedelsstrategi.  Där pekar man ut mål och insatsområden för en mer effektiv och säkrare läkemedelsanvändning. I strategin ingår hela läkemedelskedjan från forskning till klinisk användning och påverkan på miljön.

Från den 1 juli 2014 ändrades reglerna på läkemedels- och apoteksområdet med syfte att få bättre tillgänglighet och prissättning. Det är nu bland annat möjligt att byta ut förskrivna parallell­importerade läkemedel mot billigare original. Apoteken riskerar framöver även sanktionsavgifter om reglerna om utbyte och tillhandahållande av »periodens vara« inte följs. Från den 1 januari 2015 tydliggörs också möjligheten till farmaceutkryss i lag, dvs att farmaceuter kan motsätta sig utbyten av läkemedel genom att kryssa i en ruta på receptet. 

Forskning 

Medicinsk forskning fick ekonomiskt tillskott i regeringens forsknings- och innovationsproposition 2012. Bland annat gick 650 nya miljoner till det vetenskapliga centrumet SciLifeLab, fördelat på fyra år. I propositionen ingick också en satsning på nationell samordning, rådgivning och stöd till aktörer inom klinisk forskning samt på behovsmotiverad behandlingsforskning. Vetenskapsrådet införde i juni i år möjligheten att söka medel för behovsmotiverad behandlingsforskning. Ansökningstiden går ut den 15 september.

En ny patientlag 

I juni beslutade riksdagen om en ny patientlag som börjar gälla den 1 januari 2015. Syftet är att stärka patienternas ställning gällande delaktighet och valfrihet och ge dem möjlighet att välja offentligt finansierad primärvård och öppen specialistvård i hela landet. Informationsplikten gentemot patienten utvidgas. Patienten ska även få större möjlighet till ny medicinsk bedömning och det ska bli tydligare att vård som huvudregel inte får ges utan samtycke. 

Och detta är på gång …

Flera ändringar har också påbörjats. Några av dessa är: 

En ny läkarutbildning 

2011 tillsatte regeringen en utredning för att se över läkarutbildningen. Anledningen var bl a Riksrevisionens påpekande om ett oklart ansvar för utbildningen och tvivel på EU-nivå om utbildningen kan godkännas enligt direktivet för yrkeskvalifikationer. Utredaren föreslog våren 2013 bl a att utbildningen bör bli sexårig och att AT tas bort. Sedan dess har inget hänt, förslaget har inte gått ut på remiss. 

Fortbildning för läkare 

Med anledning av EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv – som ska underlätta för läkare med flera att utöva sitt yrke i andra EU-länder – har regeringen låtit utreda hur direktivet kan implementeras i Sverige. I det betänkande som presenterades i våras föreslås bla att Socialstyrelsen tar fram föreskrifter för att säkerställa att läkare med flera uppmuntras att hålla sig uppdaterade med utvecklingen, något som Läkarförbundet efterfrågat. Förslaget är nu ute på remiss. Svarstiden går ut i augusti.

Vinst- och mångfaldsfrågor 

2013 anslöt sig 17 arbetsgivar- och fackliga organisationer inom vård och omsorg till en etisk plattform, där alla som skriver under överenskommelsen förbinder sig att ge allmänhet, brukare och patienter en god insyn i verksamheten. Plattformen var ett svar på ett möte anordnat av socialminister Göran Hägglund (KD).  Regeringen finansierar också det praktiska förverkligandet av plattformen och ett partssammansatt råd. Förhoppningen är att alla utförare inom vård och omsorg med offentlig finansiering ansluter sig och att plattformen leder till större insyn gällande bl a kvalitet och ägarförhållanden.

Regeringen har också tillsatt en särskild utredning om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad vård, skola och omsorg. Dessa bör i princip få samma meddelarskydd som i kommunala företag, enligt utredningens förslag som presenterades i december 2013. Remisstiden gick ut i maj 2014.

En ytterligare utredning ska titta på vilka ytterligare krav som kan ställas på den som äger och driver företag inom offentligt finansierade välfärdstjänster. 

IT/eHälsa

Satsningarna på eHälsa har fortsatt, bl a med tjänsten HälsaFörMig där privatpersoner ska kunna överblicka och lagra sin egen hälsoinformation. Tjänsten drivs av eHälsomyndigheten och lanseras gradvis från 2014. På IT-området har regeringen bland annat tillsatt en utredning om förbättrad informationshantering och tillgång till personuppgifter inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. En ny socialtjänstdatalag och en ny hälso- och sjuvårdsdatalag föreslås i betänkandet som lämnades den 30 april 2014. En annan, pågående, utredning ska se över ändamålsenlighet och ansvarsfördelning när det gäller tillhandahållande och utformning av it-stöd för personal, vård och omsorgsgivare och andra aktörer i sjukvård och socialtjänst.

Läkarförbundets utvecklingschef  Per Johansson har bistått med underlag till listan.