Det finns fler amerikanska sjukvårdsorganisationer som då och då brukar nämnas som förebilder för Sverige, till exempel Kaiser Permanente (se LT nr 29-31/2013) och Mayo Clinic. I likhet med dessa brukar Intermountain placera sig högt på olika rankningslistor. Intermountain har dessutom den högsta kreditvärdigheten av alla amerikanska vårdorganisationer.

Skillnaden är att svenskarna i studiet av Intermountain går mer grundligt till väga. I botten finns ett samarbete som initierades för mer än tio år sedan av professor Johan Calltorp, som avled förra året. I en alldeles ny rapport beskriver tre forskare hur Intermountain Healthcare fungerar; rapporten är gjord på uppdrag av SKL, Sveriges Kommuner och landsting, och ska diskuteras på ett seminarium där den 17 september.

– Jag tror det är väldigt låg verkningsgrad på att resa runt i världen och plocka hem enskilda exempel. Ska man studera en organisation ska man göra som vi, och titta mer på djupet och på bredden.

Det säger Peter Daneryd, som skrivit rapporten tillsammans med Jesper Stenberg och Mattias Elg. Han är kirurg och projektledare vid Forum för Health Policy.

Intermountain Healthcare är ett integrerat system med både försäkringar, sjukhus och primärvård, och omfattar omkring hälften av delstaten Utahs cirka 2,5 miljoner invånare. I likhet med många andra av USA:s ledande sjukvårdsaktörer är den en privat non-profit-organisation.

Trots att Intermountain är non-profit arbetar den lika affärsmässigt som vinstdrivna organisationer, säger Peter Daneryd:

– Från början har man järnkoll på kostnaderna. Vården kommer alltid i första hand. Men samtidigt vet man vad det kostar att bedriva den. Har du koll på kvaliteten får du koll på kostnaderna: mindre komplikationer, rakare väg genom vården, mindre onödig väntan och så vidare.

För att försäkra sig om att inte ekonomin tar överhanden har man en regel som säger att ”inga ekonomiska beslut fattas utan att professionerna är med i rummet”.

– Det innebär att verksamhetsstyrningen och ekonomistyrningen är mycket nära samordnade, säger Peter Daneryd.

– Mestadels är ekonomistyrningen underordnad. Närheten innebär att vardagen blir odramatisk. Det är inte tal om något New Public Management, där verksamhetsledarna sitter i en silo och ekonomerna i en annan.

Som non-profit-organisation delar Intermountain inte ut någon vinst. Det överskott man genererar går bland annat till att ge vård till människor som inte har någon sjukförsäkring. Förra året var detta överskott flera hundra miljoner kronor.

Organisationen präglas av ett starkt patientfokus. Sedan lång tid har man satt i system att involvera patienter och anhöriga i beslut om vården, något som tros ge bättre medverkan och följsamhet till behandlingen, och därmed bidra till bättre vårdresultat. Vården följs upp med utförliga patientenkäter, som bland annat kan leda till organisatoriska förändringar.

På 1960-talet var Intermountain den första vårdgivaren i USA som började använda IT. I dag har man en långtgående datorisering, men inte heltäckande – något man vill åtgärda. En stor fördel är att hela organisationen har samma IT-system, där alla kan prata med varandra.

Mormonkyrkan har en stark ställning i delstaten Utah, och ursprunget till Intermountain Healthcare var att kyrkan på 1970-talet donerade de sjukhus man tidigare drivit själv. Att verka i detta samhälle påverkar vårdsystemet på många olika sätt, enligt Peter Daneryd.

– Det finns en grundtanke här om solidaritet och lojalitet som annars är ovanlig i USA. När mormonkyrkan donerade sina sjukhus till organisationen, var det tydligt uttryckt att den ska vara en förebild i samhällsbyggnaden, säger han.

– En annan sak är att företagsledarna i det omgivande samhället har konstaterat att sjukvården är kostnadsdrivande och inflationsdrivande. Därför har Intermountain ett åtagande att bromsa kostnadsutvecklingen till konsumentprisindex plus 1 procent per år. Något sådant är svårt att tänka sig i många andra samhällen.

Peter Danderyd konstaterar också att:

– Det här går mot strömmen i USA, där det på många håll finns ett tryck för ökade sjukvårdskostnader. Men allt fler beslutsfattare ser att det inte är hållbart. Allt fler tror att ett paradigmskifte är på väg.

Lönesystemet för högre chefer är också intressant. Bonusar förekommer inte. Ledningen sätter varje år upp ett antal övergripande mål för organisationen. Om dessa mål inte uppfylls, blir det avdrag på chefernas löner med upp till 20 procent.

Rapporten är klar, men närstudiet av Intermountain Healthcare fortsätter. Peter Daneryd och hans kollegor har påbörjat en jämförelse av hur övergripande redovisning av vårdresultatet för ett antal diagnoser hanteras där respektive i Sverige. Det arbetet finansieras av SKL, och man började förra året med diabetes. Därutöver är jämförande forskningsprojekt i startfasen.

– Man borde också titta på fler välfungerande sjukvårdsorganisationer, både i USA och Västeuropa, säger han. Men det räcker inte med snabba studieresor. Man måste gå på djupet.

Organisation med högkvarter i Salt Lake City

Intermountain Healthcare är en sjukvårdsorganisation med högkvarter i Salt Lake City, USA. Den grundades 1975, när mormonkyrkan donerade de 15 sjukhus den dittills drivit själv till en nybildad non-profit-organisation. I dag driver Intermountain Healthcare 22 sjukhus och cirka 185 kliniker i delstaten Utah, samt ett sjukförsäkringsföretag. Antalet anställda är drygt 33 000.