När det gäller läkare pekar de flesta kurvor uppåt i Socialstyrelsens årliga statistik om hälso- och sjukvårdspersonal, som utkom i början av september. Antalet personer med svensk läkarlegitimation 2013 var visserligen ett par hundra färre än året innan, men den dippen föregicks av flera år av stadig ökning.
Cirka 44 000 av de legitimerade läkarna var under 65 år, och det är en kraftig ökning med över 2 000 jämfört med året innan.
Under 2013 utfärdades 2 246 nya läkarlegitimationer i Sverige. Statistiken visar att tendensen från de senaste tio åren håller i sig. Mer än hälften av de nya legitimationerna gick till personer som gjort sin läkarutbildning utanför Sverige: 991 personer var utbildade i Sverige, 1 052 personer i övriga EU/EES och 203 personer i andra länder (se LT nr 34-35/2013).
Statistiken över specialistbevis visar i stora drag en långsam men stadig ökning under de senaste åren i de flesta specialiteter. De största specialitetsgrupperna var opererande specialiteter (cirka 15 400 specialistbevis), invärtesmedicinska specialiteter (cirka 11 900), allmänmedicin (cirka 10 500), psykiatri (cirka 4 200) och barnmedicin (cirka 3 150).
Socialstyrelsen redovisar också hur många av de legitimerade läkarna som verkligen arbetar i Sverige – när man räknat bort bland annat pensionärer och personer som inte är folkbokförda i Sverige. Den statistiken är gjord på ett annat sätt, och de nya siffrorna visar hur situationen var i november 2012.
Antalet sysselsatta läkare var då cirka 38 200. Nära 90 procent av dem arbetade inom hälso- och sjukvården. År 2008 var cirka 34 800 läkare sysselsatta, och antalet har ökat varje år.
Av de sysselsatta läkarna 2012 var cirka 17 100 kvinnor och cirka 21 100 män. Tar man med alla de legitimerade läkarna blir övervikten för män något större. Bland de som fick nya läkarlegitimationer förra året var det däremot cirka hundra fler kvinnor än män.
