Hans Rosling, Johan von Schreeb och Anneli Eriksson på seminariet med Läkare utan gränser på Läkaresällskapet den 1 oktober.

Foto: Marie Ström

– Jag har gjort en felbedömning. Jag förstod inte att det skulle gå så här illa, säger en självkritisk Hans Rosling på ett fullsatt seminarium med Läkare utan gränser på Svenska läkaresällskapet som hölls på onsdagskvällen. 

– Jag har aldrig någonsin varit med om att jag är mer orolig för en akut händelse i världen än vad som skildras i medierna. Men det här är synnerligen allvarligt, fortsätter Hans Rosling.

Läkaren Anders Nordström som är ambassadör för global hälsa på Utrikesdepartementet, UD, var också märkbart tagen av läget i Västafrika. Han berättade att UD tidigare följde ebolautbrottets utveckling dagligen.

– Nu följer vi det timme för timme. Jag är lika skrämd som Hans över situationen, säger han och plockar upp en tjock bunt papper ur portföljen.

– Det här är bara de senaste dagarnas rapporter.

Kirurgen och katastrofmedicinexperten Johan von Schreeb har varit i Sierra Leone i september för Världshälsoorganisationens räkning för att samordna de internationella hälso- och sjukvårdsinsatserna. Enligt honom har ett orimligt stort ansvar lagts på Läkare utan gränser. 

– De var de enda som gav sig i väg spontant. Jag känner en viss sorg och upprördhet över att världen delegerar ebolabekämpning till en frivilligorganisation, säger han och fortsätter:

– Det råder ingen brist på pengar, men man väntar och hoppas att Läkare utan gränser ska lösa detta. Och det går förstås inte.

Narkossjuksköterskan Anneli Eriksson, som tidigare varit ordförande för Läkare utan gränser i Sverige, bekräftar bilden.
– Det är banne mig ingen trängsel. Det är få aktörer som gör något överhuvudtaget. Läkare utan gränser har fått bygga ett stort krematorium, vägar och bättrat på logistiken på flygplatsen i Liberia. Ska läkare verkligen ägna sig åt detta?

Hon arbetade i drygt tre veckor på ebolacentret ELWA 3 som ligger i Liberias huvudstad Monrovia. När hon anlände hade ebolacentret varit öppet i tre dagar. Då var de 120 sängplatserna redan fyllda.

– Våra guidelines är för 20 patienter. Vi måste uppfinna allteftersom vi håller på. Det är en situation som rullar i väg framför oss, säger Anneli Eriksson och fortsätter:

– Läkare utan gränser har lång erfarenhet av ebola. Men det här liknar ingenting som vi sett tidigare. 

Att världen har vaknat på tok för sent och att betydligt fler och kraftfullare insatser behövs verkade alla vara överens om på seminariet. Likaså att det är bråttom. Hans Rosling jämför det pågående ebolautbrottet med när mässlingen och smittkopporna kom till Nordamerika på 1500-talet.

– Det här är på riktigt, det är historiskt. Det kan bli en endemisk sjukdom om vi inte får bukt med den. Det är inte bara sannolikt att det blir så – utan möjligt att det blir så. Allt talar för att vi måste agera nu.

Vad Sverige kan göra rådde det däremot delade meningar om bland deltagarna.

 – Förutom pengar tror jag inte att Sverige kan bistå med någon hands on-funktion just nu, säger Johan von Schreeb.

Anneli Eriksson efterlyste däremot ett mer aktivt agerande från svensk sida.

– Ingen kan veta hur man bemöter ett så här stort ebolautbrott. Vi kanske inte ska skicka ut en massa oerfarna läkare i ett team imorgon, men varför finns det ingen plan?

Hennes fråga fick Hans Rosling att åter greppa mikrofonen. Han tycker att en utbildning bör startas på Karolinska institutet för att förbereda hälso- och sjukvårdspersonal som kan tänka sig att åka till Västafrika.

–  Vi måste även prata med landstingen och verksamheterna så att folk kan få tjänstledigt direkt för att åka i väg.

Anders Nordström från UD höll med om att det vore bra med mer svensk hälso- och sjukvårdspersonal på plats i Västafrika, men poängterade samtidigt vikten av att de som åker får rätt utbildning och stöd. Ett annat problem är hur de ska organiseras. Läkare utan gränser saknar i nuläget möjlighet att klara det.

Läs tidigare artiklar:

Johan von Schreeb om arbetet i Sierra Leone

Två nya ebolacenter i Kongo-Kinshasa

Läkare utan gränser bygger upp ebolacenter i Kongo-Kinshasa

Johan von Schreeb: »Den här katastrofen går inte att bekämpa utan att ta risker«

Ytterligare två smittade bättre efter Zmapp-behandling

Liberia får ej godkänt läkemedel

Tvåårig pojke kan ha varit det första offret för ebola

Läkare utan gränser vädjar om hjälp att bekämpa ebolautbrottet

WHO utlyser internationellt nödläge

Så ska svensk sjukvård agera vid misstänkt ebola

Svensk smittskyddsläkare i Michigan:Högsta beredskap mot ebola i USA

Oprövat läkemedel kan ha hjälpt ebolasmittad läkare

Ebolasmittad läkare vårdas i USA

Svensk läkare reser till ebolacentrum

Största utbrottet sedan viruset identifierades

Ebolavaccin- och behandling finns men har inte prövats på människor

Sverige berett på att evakuera svenskar

Via ett samarbete mellan Socialstyrelsen, Försvarsmakten, Landstinget i Östergötland och Utrikesdepartementet finns beredskap för att kunna genomföra en medicinsk evakuering om en svensk skulle smittas av ebola. Patienten kommer att transporteras i en specialutrustad högisoleringsambulans, som i sin tur flygs ner till Västafrika med ett av Försvarsmaktens Herculesplan. Väl i Sverige, tar högisoleringsenheten vid Universitetssjukhuset i Linköping över vården.

Källa. Socialstyrelsen