Syftet med satsningen är att korta ned tiden mellan det att misstanke om cancer väckts till dess att behandling inletts samt minska de avsevärda skillnader i väntetider som finns i landet.
Huvuddelen av satsningen består i ett införande av ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Förebilden är Danmark, där man arbetar med standardiserade vårdförlopp inom cancervården sedan 2009 (så kallade pakkeforløb).
De standardiserade vårdförloppen beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras för respektive cancerdiagnos och anger maximala tidsgränser för de olika åtgärderna. Enligt överenskommelsen ska landstingen i år införa standardiserade vårdförlopp för fem pilotdiagnoser:
- Akut myeloisk leukemi
- Huvud- och halscancer
- Matstrupe- och magsäckscancer
- Prostatacancer
- Cancer i urinblåsa och övre urinvägar
Under ledning av Regionala cancercentrum i samverkan (RCC) ska ytterligare tio standardiserade vårdförlopp tas fram under året som ska kunna införas 2016.
En förutsättning för att landstingen ska få ta del av medel 2016 är att de fem pilotdiagnoserna har implementerats.
Totalt omfattar satsningen på kortare väntetider i cancervården 2 miljarder kronor under 2015–2018. Satsningen har kunnat genomföras trots att regeringens budget föll i december, eftersom motsvarande medel fanns avsatta även i alliansens budget.
